”Om du vill ha en vision av framtiden, föreställ dig en stövel som stampar på en människas ansikte – för alltid.”

Orden skrevs av George Orwell, mannen bakom den berömda romanen 1984 där han beskriver ett framtida totalitärt samhälle där individen är ständigt övervakad och bara ”rätt” åsikter och tankar är tillåtna.

FRA och IPRED är bara två exempel på de inskränkningar av den personliga integriteten som drabbat oss på sistone. Med terror och upphovsrätt som ursäkter tar eliten nu tillfället i akt att bit för bit strippa oss på våra rättigheter. Samma argument används nu för nästa steg i agendan – Telekompaketet.

Syftet med paketet är bland annat att ändra EU-reglerna för telekommunikation. Förslaget ger internetleverantörerna makten att begränsa vår åtkomst till internet liknande kabel-tv och gör det möjligt för leverantörerna att bestämma vilka webbsidor vi tillåts besöka, något som kan begränsa åtkomsten av hemsidor som är kritiska mot leverantören eller regeringen till exempel.

I DN kunde man den 15 april i år läsa bland annat följande om förslaget i artikeln Hård slutstrid om internets framtid:

”Bakom Telekompaketet står starka intressen inom nöjesindustrin. En drivande kraft är önskan om att stärka upphovsrätten, men förslaget går längre än Ipred-lagen som också springer ur ett direktiv från EU. Inbakat i det digra paketet finns idéer om att internetleverantörer kan bli skyldiga att övervaka och stänga av användare.”

I SVD den 16 april sa piratpartiets Rick Falkvinge att den svenska regeringen helt har missat vad som håller på att hända i Bryssel. ”Det är regeringens skyldighet att sätta sig in i detta, och om de inte förstår vad som håller på att hända är det en del av problemet”, säger Falkvinge.

Henrik Hansson, politiskt sakkunnig hos infrastrukturminister Åsa Torstensson sa i en intervju i Aftonbladet den 21 april att det inte finns någon anledning till oro vad gäller Telekompaketet:

”Det finns ingenting i det här paketet som säger att man ska stänga av folk för vad de gör på nätet. Den frågan är upp till varje medlemsland att avgöra.”

EU-parlamentarikern Christofer Fjellner (M), är en av dem som ligger bakom Tillägg 138, ett förslag för att garantera medborgerliga rättigheter, bland annat att internetleverantörerna inte ska ha rätten att stänga av personer från internet.

Tillägg 138, numera kallat Tillägg 46, godkändes den 21 april med stor majoritet i EU-parlamentets industriutskott. Den 6 maj valde majoriteten av EU-parlamentarikerna att inte ställa sig bakom kompromissförslaget med EU-ländernas regeringar. Istället fick mer långtgående motförslag från bland andra vänstern, de gröna och liberalerna ett visst gehör.

Det kan verka som en seger för motståndarna till paketet, men parlamentet sa ja till den andra delen av förslaget och följde där den kompromiss som nåtts med ministerrådet. Det innebär att ändringsförslag 166, som syftade till att garantera fri tillgång till innehåll och tjänster på internet, föll.

I själva verket ska frågan vevas ytterligare en vända genom att Telekompaktet nu går till förlikningsförhandlingar mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Innan frågan är helt avgjord ska telekom-ministrarna säga sitt, vilket sker i Bryssel den 12 juni i år.

Vad politikerna gör är att de använder EU för att steg för steg inskränka våra medborgerliga rättigheter på internet bakom våra ryggar. Därför använder man termer som ”lawful content” i en av förslagets kärnmeningar. Formuleringen kan verka harmlös, men i själva verket lämnar den utrymme för att juristerna ska kunna omtolka den så att den passar dem som vill komma åt den ”lilla” människan.

Om man ändrar det neutrala ordet ”innehåll” till ”lagligt innehåll” öppnar man för att operatörerna ska kunna behandla ”olagligt innehåll” annorlunda, exempelvis genom att blockera det. Frågan är då: Vem ska avgöra vad som är lagligt eller olagligt? I praktiken så kan det här innebära att företagen själva fattar både det juridiska beslutet och verkställer straffen.

På en direkt fråga på näringsdepartementets presskonferens svarade Henrik Hansson att lydelsen ”lawful content” inte skulle finnas med i Telekompaketet. Eftersom uttrycket ”lagligt innehåll” var borta behövdes inte tilläggen längre, menade Hansson.

Det var dock bara ett trick för att dribbla bort motståndarna. Frasen finns kvar i Telekompaketet, men regeringen chansade på att ingen skulle lägga märke till det.