LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Michael Gajditza

  • Kumlautsikt
Läsarnas Fria

Straffskärpning

Den utredning kring straff för grova våldsbrott som regeringen beställt har levererat sitt svar och föreslår strängare straff. Detta trots att inga vetenskapliga belägg finns för att detta skulle ha någon effekt.

Som man ropar får man svar sägs det och det stämmer bra vad gäller förslagen från den utredning Beatrice Ask beställt straffskärpningar av.

Utredningen föreslår också sådana.

Därmed kan regeringen nu, med hänvisning till denna, tillfredsställa en opinion som i sak har fel. Detta till höga kostnader för samma opinion som då den är på det humöret klagar över skattetrycket....

Utredaren, riksåklagaren Anders Pereklev, ska ha en eloge för att han i utredningen även redovisar en del fakta som sällan kommer fram i debatten och det är dessa jag skall koncentrera mig på här.

Dessa är särskilt viktiga att redovisa eftersom den nuvarande regeringen, liksom den förra under Tomas Bodströms tid som ansvarig för dessa frågor, agerar enbart för att tillfredsställa den högljudda allmänna opinion som alltså har fel i sak då det handlar om påföljdsfrågor etc.



Opinionen säger:

Det daltas i Sverige. I andra länder är det minsann ordentliga straff!

Fakta:

Jämför man straffnivån i framför allt övriga nordiska länder, men också i Tyskland, Frankrike och Storbritannien, kan man konstatera att Sverige, om man tittar sammantaget och även beaktar reglerna för villkorlig frigivning, har en straffnivå som inte är lägre än i andra länder.

Opinionen säger:

Höjer man straffen så minskar brottsligheten och brottslingarna kanske lär sig nåt och slutar begå brott.

Fakta:

Det finns inte något som helst stöd för det i den forskningslitteratur som finns. Det är nog en allmän uppfattning inom kriminologin att själva straffnivån har en underordnad betydelse.

Det finns inte en kriminolog i hela världen som skulle skriva under på att längre straff skapar ?snällare? brottslingar. Erfarenhetsmässigt blir effekten på lång sikt den motsatta.

Längre straff skapar mer förhärdade brottslingar.

Opinionen säger:

Brottsligheten ökar och blir bara större så vi måste göra nåt!

Fakta:

Utredningens förslag har inte tillkommit därför att antalet våldsbrott skulle ha ökat.

Det finns inga belägg för det enligt riksåklagaren.

Läser man BRÅ:s statistik så visar den att antalet anmälda brott under åren 1990-2007 har ökat med ca. 6% vilket i realiteten, ställt mot befolkningsutvecklingen, innebär en minskning. Som jämförelse ökade antalet anmälda brott på ?den gamla goda tiden? väsentligen mer. 1950-1964 +88%, 1965-1980 +152% och 1980-1990 +30%.



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varför har då opinionen så uppenbart fel i sin uppfattning? Utan anspråk på att vara en heltäckande förklaring så kan vi ändå konstatera att journalistik om brott säljer. Av det skälet menar jag att media överbetonar våldsbrottsligheten på ett sätt som innebär att ?Svenssons? uppfattning blir förvrängd och felaktig. Jämför med talet om svängdörrar och massrymningar för några år sedan då debatten skenade fullständigt i förhållande till verkligheten så ser man vilket genomslag massmedia får.

Detta leder i sin tur till flera olyckliga slutsatser som skapar stora kostnader och ibland även enskilt lidande. Idag vet man t.ex inte för vilka man byggt/bygger alla dessa ?superfängelseplatser? som blev en effekt av ovan nämnda debatt.

Det leder även till en kriminalvårdspolitik som inte utformas på något vetenskapligt sätt i syfte att nå de grundläggande mål som kriminalvården har enligt kriminalvårdslagen.

Vi får istället en politik som grundas på repressivitet och nyckfullhet vartefter opinonen kräver det ena eller det andra. Detta leder i sin tur också till ökade kostnader och absolut inte till den återanpassning som man fortfarande påstår vara ett av målen för kriminalvården.

Professorn i juridik, Petter Asp, som varit en av deltagarna i utredningen skriver i ett eget tillägg att han beklagar att utredningens direktiv inte också gett utrymme för andra lösningar än straffskärpningar. Han menar att det helst borde ha skett en större översyn som inte enbart bygger på repressionsökning.

Slutsatsen blir att utredningen levererat vad regeringen önskat. Utifrån detta kommer nu nya lagar och lagändringar att föreslås vilka leder till ökade kostnader för samhället. Detta utan att kostnaderna på något sätt ens kommer i närheten av nyttan.

Fast det var nog inte det väsentliga för Beatrice Ask, det är ju inte hennes pengar.... Det väsentliga för en politiker är ju att kunna visa den allmänna opinionen att politikern är beslutsam och vidtar kraftfulla åtgärder oavsett att dessa åtgärder är dyra och verkningslösa.

Det gäller ju att bli omvald också........



 



 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sluta slå på Sveriges föräldrar! 

Barn behöver sina föräldrar som livs-coacher, men det finns så lite tid i vårt uppstressade samhälle. Barn behöver en grundmurad relation med en vuxen för att kunna finna sin identitet och utveckla sin personlighet på ett naturligt sätt. För det finns inget utrymme i dagens Sverige, menar Caroline Olsson.

Läsarnas Fria

En självprövning vore på sin plats!

Lissabonfördraget hindrar att folkvalda partier driver den politik de gick till val på. Sverige godkände fördraget och kan inte längre kallas för en demokrati. Därmed är de EU-vänliga riksdagspartierna inte mer demokratiska än Sverigedemokraterna, menar Olle Ljungbeck.

Läsarnas Fria

Valparaíso steriliserar sin näst största art

Med torr nos, ständigt kurrande mage och pälsen befolkad av loppor promenerar Valparaísos näst största art gatorna fram. Hemlösa hundar ses av denna stad som ett problem. Steriliseringen under folkhemmets Sverige tenderar att upprepa sig under en annan tid och på en annan plats. Motivet är dock det samma; att städa bort en underordnad ras med hjälp av medicinsk kontroll.

Läsarnas Fria

Cynisk lek med utsatta människor

Inom kort öppnar ett nytt centrum för forskning kring hemslöshet i Stockholm. Där ska akademiker titta på hur missbruksproblem, tandstatus och psykisk sjukdom ser ut bland hemlösa. Men sådan forskning skuldbelägger de drabbade, skriver Rolf Nilsson.

Läsarnas Fria

Humanismens bojor kring samhället

Vad betyder det att ett samhälle är humanistiskt? Hur svårt är det inte att svara på den frågan när det enda samhälle vi känner till starkt präglas av humanism? Och hur svårt blir det inte då att skapa en vision av ett nytt samhälle? Jag ska försöka svara på dessa frågor ur djurens perspektiv.

Läsarnas Fria

© 2026 Fria.Nu