LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Anna Johannesson

Läsarnas Fria

Som en gåva från ovan: jul för att det är kul?

För de kristna är julen en tidpunkt då de minns Jesus Krist födelse och därför också en högtid som förknippas med glädje, kärlek, trygghet och gemenskap. Hela sju miljoner i Sverige är medlemmar i svenska kyrkan och julen firas i så gott som varenda hem. Men att julens religiösa budskap försvunnit i julgransglittrer och knäck är det få som törs tala om. För hur många av alla dessa julfirare bejakar egentligen det kristna budskapet som julen står för?

Hysterin kring julen har eskalerat de senaste åren. Många verkar betrakta julen som en rent folklig tradition men vill ändå behålla de religiösa symbolerna för att de är vackra och skapar en mysig stämning i hemmet i en mörk och kall tid. För många är julen ett ypperligt tillfälle att shoppa och att få sådant man önskar sig såsom en mössa, en bakmaskin eller varför inte ett fotbad? Julen är också ett ypperligt tillfälle för företag att sälja mer exklusiva julklappar, som t ex belgisk choklad och päls från Kina.

Enligt lagen är vi fria att utöva vår religion. I bibeln står det att du inte ska häda. Trots detta har kyrkan mycket sällan uttryckt sin åsikt om 2000-talets konsumtionshysterin i Jesu tid. Gratisreklam? Vilken åsikt och roll har egentligen kyrkan i att företag massproducerar kristna symboler i egenskap av prydnadssaker och säljer dem till alla möjliga slags människor? Är det inte att ringakta julens budskap om glädje, kärlek, trygghet och gemenskap att springa runt och slåss om julklappar i affärer med kameror och kontokortssystem som registrerar vår närvaro, att vi trots önskan från våra barn inte har råd att köpa julklappar, att vi år efter år köper grisen i säcken och chansar på att den hann leva ett "riktigt grisliv"? Julhysterin tydliggör samhällsklyftorna för de som vill se dem. Julhysterin ger företagen extra klirr i kassan och ännu mer makt över våra liv till nästkommande år. Och värst av allt, julhysterin invaggar barn i ett följsamt levnadssätt och förstärker människors ha-begär.

Traditioner skapar gemenskap. Vad för slags gemenskap skapar julen? Och är det egentligen julfirandet i sig som skapar gemenskap? Dagens traditioner bygger på det förflutna, på gamla vanor, d v s sådant som vi känner oss trygga i. Likaså är det med julen: släkten samlas, man lagar mat, äter gott, pratar jobb och fritid, ser på Kalle Ankas jul och Tomten delar ut julklappar. I en del familjer sker detta i en annan ordning och Gud nåde den som ändrar på den! Vad är det för slags trygghet människor känner vid jul? Tryggheten med att fira jul skulle jag vilja likna med att gå på McDonalds - vi vet vad vi får och det känns tryggt i en för övrigt osäker och skiftande värld. Att fira jul är för många det enda eller ett av få tillfällen då vi träffar familjen eftersom vi är upptagna alla andra dagar om året. På så sätt hjälper traditionerna oss att "hålla koll" på våra liv men också att rättfärdiga vårt leverne.

Har då inte alla oavsett religiös tro rätt att hänga på "julfirarvågen"? Jo, men de bör vara medvetna om att de i samma ögonblick förvandlar Jesus till alla möjliga sorts företag. Om vi byggde upp tolerans och respekt inför varandras tro och levnadssätt skulle vi inte behöva använda ord som ringakta eller diskriminera. Hur kan vi skapa traditioner som blickar framåt och utvecklar vårt tänkande? Genom att vi skapar dem själva, förnyar dem då och då, och delar med oss av dem till andra. Att lära sig tänka kritiskt och skapa utifrån sitt eget jag, sina egna värderingar och sin egen tro frambringar allt det som julen står för: frihet, kärlek, trygghet och glädje. Gemenskap finner vi i demokratiskt utformade framtidsvisioner och de behöver inte överskuggas av någon religion.

 

Kreativa nyskapande människor, jag tror på er året om.

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Humanismens bojor kring samhället

Vad betyder det att ett samhälle är humanistiskt? Hur svårt är det inte att svara på den frågan när det enda samhälle vi känner till starkt präglas av humanism? Och hur svårt blir det inte då att skapa en vision av ett nytt samhälle? Jag ska försöka svara på dessa frågor ur djurens perspektiv.

Läsarnas Fria

Kaniner som biobränsle ett sätt att legitimera avskjutningen

Nyligen avslöjades att de vilda kaniner som årligen skjuts i Stockholm eldas upp och används som biobränsle i Värmland. Kina och Kanada, Ryssland och England rapporterar om att ”den stora djurskyddsnationen Sverige” bränner kaninkroppar för att värma sig på vintern. Fokus bör dock ligga på att tusentals kaniner skjuts varje år. Detta för att djurägare inte orkat ta hand om sina djur.

Läsarnas Fria

Intressekonflikt i Östersjön

Det finns en intressekonflikt mellan sälar och yrkesfiskare i Östersjön. Sälarna lever av torsken och förstör fångstredskap. Anna Johannesson tycker att fiskarna borde fråga sig om de över huvud taget ska fortsätta att fiska torsk när beståndet är hotat.

Läsarnas Fria

Sikta, skjut, njut?

Dagens tidningskiosker erbjuder ett stort utbud av lektyr. Ändå finner jag sällan något som berikar mig. Tvärtom upplever jag att ord och bilder stjäl energi i från mig. I dag har rubriker som: "Så ska du dofta i höst" och "Lådvinet hotas" blivit vardagsmat för läsare. Tittar du närmare i tidningshyllan hittar du en alldeles egen kategori med rubriken: Jakt, fiske och vapen.

Läsarnas Fria

Djurskyddslagen behöver en stabil grund att stå på

I januari 2008 ändrar Jordbruksverket Lagen om tillsyn av hundar och katter vilket ger polisen större befogenheter att omhändertaga hundar och katter som orsakar skador och problem för omgivningen. Därefter den 1 maj 2008 träder sk skärpta regler för hund-och kattägare i kraft. Dessa regler består av föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt och fungerar som komplement till Djurskyddslagen. För ägare till övriga sk sällskapsdjur, som också omfattas av Djurskyddslagen, infördes inga föreskrifter.
Vidare kan man läsa på Jordbruksverkets hemsida om att det under perioden 1 mars -20 augusti råder kopplingstvång av hundar på sådana platser där man tror att det kan finnas vilda djur.
I huvudstadens parker ges ingen information om detta.

Läsarnas Fria

© 2025 Fria.Nu