LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Anna Johannesson

Läsarnas Fria

Djurskyddslagen behöver en stabil grund att stå på

I januari 2008 ändrar Jordbruksverket Lagen om tillsyn av hundar och katter vilket ger polisen större befogenheter att omhändertaga hundar och katter som orsakar skador och problem för omgivningen. Därefter den 1 maj 2008 träder sk skärpta regler för hund-och kattägare i kraft. Dessa regler består av föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt och fungerar som komplement till Djurskyddslagen. För ägare till övriga sk sällskapsdjur, som också omfattas av Djurskyddslagen, infördes inga föreskrifter.
Vidare kan man läsa på Jordbruksverkets hemsida om att det under perioden 1 mars -20 augusti råder kopplingstvång av hundar på sådana platser där man tror att det kan finnas vilda djur.
I huvudstadens parker ges ingen information om detta.

 

Djurskyddslagen i praktiken

Jordbruksverket gör ett försök att reda ut det regelverket de byggt upp. Om syftet med Djurskyddslagen, som innefattar alla sällskapsdjur och försöksdjur, säger de:

"Ändamålet med djurskyddslagen är att skydda just det eller de djur vars tillsyn och skötsel är eftersatt genom den egna ägarens eller innehavarens bristande omsorg."

(Jordbruksverkets hemsida: Tillsyn av hund och katt)

I många fall är det vänner, grannar och släktingar till djurägaren som upptäcker brister i djurägarskapet. Förhoppningsvis törs de göra en anmälan till Miljöförvaltningen i kommunen, som har rätt att göra hembesök. I skrivande stund flyttas ansvaret för djurskyddskontrollerna från kommuner till länsstyrelser, vilket innebär ökat ansvar då ett större geografiskt område ska täckas. Med dagens brist på djurskyddsinspektörer finns det risk för att man i framtiden måste välja ut vilka vanvårdsärenden man ska följa upp.

Jordbruksverkets rapport från 2002 visade på ett stort intresse för djurskydd i kommunerna, vilket man sade skulle ställa krav på ökade personalresurser. Vidare slog man fast att kommunernas rapportering är viktig för att Jordbruksverket ska kunna uppfylla sitt mål: att verka för en god utveckling inom djurskyddsområdet. En kvalitativ och kontinuerlig rapportering kräver tillräckligt med personalresurser. I många kommuner finns endast en djurskyddsinspektör medan inspektörer inom andra områden kan uppgå till fem. På arbetsmarknaden är efterfrågan på djurskyddsinspektörer mycket låg. Beror detta på ett kraftigt minskat intresse för djurskydd i landet? Knappast. Om intresset för djurskyddet vore lågt skulle alla de människor som för djurens talan inte finnas. Trots efterfrågan av ett starkare djurskydd väljer politiker att inte lyssna på folket, i stället skapar de en ny efterfrågan: tjänster och varor som innefattar olika sorts utnyttjande av djur i syfte att marknadsföra hur den enskilde ägaren eller ett företag kan tjäna ekonomiskt på djurinnehav.

Lagen om tillsyn av hundar och katter

I syfte att skilja Lagen om tillsyn av hundar och katter från Djurskyddslagen förtydligar Jordbruksverket:

"Ändamålet med lagen om tillsyn över hundar och katter är att skydda omgivningen från störningar eller skador orsakade av hundar eller katter som inte får en tillräcklig tillsyn och skötsel. " (Jordbruksverkets hemsida: Tillsyn av hund och katt)

Trots lagen om kopplingstvång ser jag ofta hundar vars ägare låter dem springa lösa i parker, på gator och torg. Hundar som skadar människor eller vilda djur, bl a de förvildade kaninerna som andra oansvariga ägare kastat ut. Jag ser ofta hundar vänta på trottoaren medan matte eller husse handlar. Hundar som rätt som det är stjäls, hetsas och biter i hjäl andra hundar i kamptävlingar. Hundar som en dag blir skrämda av något runtomkring, sliter sig loss och riskerar både sitt eget och andras liv i trafiken. Nästa anhalt: Polisen och Hittegodsavdelningen. Jo, ett bortsprunget djur har samma status som en borttappad vante och kallas för fynd.

Varje dag ser jag också affischer om bortsprungna katter. Troligen innekatter som smitit ut och villat bort sig i storstaden, i många fall varken märkta eller kastrerade. Katter som kanske aldrig hittar hem igen men som hittar en hemlös katt att multiplicera antalet hemlösa katter med.

Jag anser att det är av stor vikt att man bejakar alla individers skydd men när existensen av Djurskyddslagen och Lagen om tillsyn av hundar och katter vilar på ägares oansvariga beteende, anser jag att det finns anledning att ifrågasätta dessa lagars funktion.

Regler för hund- och kattägare

Efter att ha tryggat säkerheten för allmänheten påminner man hund-och kattägare om deras eget ansvar. Jordbruksverket beskriver på förhand slagkraften av de nya djurskyddsreglerna för hundar och katter:

"De nya djurskyddsbestämmelserna kommer att ge hund- och kattägare, samt verksamheter med hund och katt, tydliga regler och praktiska råd om hur en bra och ansvarsfull hund- och katthållning uppnås.

(Jordbruksverkets hemsida: Nya djurskyddsregler för hund- och katt)

Bland dessa regler står bl a att hundar och katter ska ges tillsyn minst 2 ggr om dagen, ha fri tillgång till vatten samt att hundar ska aktiveras var sjätte timme.

Att tillgodose djurets mest grundläggande behov är en skyldighet för alla djurägare och detta står redan i Djurskyddslagen:

3 § Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn.

Metoden är således att få lagförbrytare att följa lagen genom att så att säga komplettera den med omformuleringar av den redan befintliga lagen. Utan ett genuint intresse för djurs hälsa kommer ägaren aldrig förstå varför dessa regler existerar och därför inte heller innebörden av dem. Således kan fler regler inte förbättra livsvillkoren för de svältande, sjuka, störda, stulna eller dumpade hundarna och katterna.

Förebyggande djurskydd

Medan hundar och katter skyddas av ovanstående föreskrifter skyddas smådjur (de som kan köpas i djuraffär) med hjälp av ett faktablad. Båda har i uppgift att förebygga vanvård. Båda gör det fullt möjligt för ägaren att vanvårda ett djur under hela dess livstid. Hur kommer det sig att Djurskyddslagen, faktablad och nu dessa nya föreskrifter inte kan förebygga oansvariga ägare? Hur kommer det sig att Jordbruksverket påpekar att det yttersta ansvaret för djurets hälsa vilar på den enskilde ägaren men ändå i praktiken överlåter det övergripande ansvaret till någon annan? För att man inte vill lösa problemet? För att man inte förstår problemet?

Problemet ligger inte först och främst i lagarnas tolkningsfrihet utan i bristen på ömsesidig förståelse mellan människor och andra arter. Med dagens regelverk fortsätter antalet djur att växa i takt med att antalet lämpliga ägare minskar. Vi behöver inte fler lagar, föreskrifter eller faktablad i tro om att dessa kan lära människor att ansvara för ett djur. Vi behöver lära oss att förstå och acceptera andra djur såsom de är.

Förslag: Djurägarlicens

Vi måste ställa oss frågan: hur kan ett gigantiskt regelverk i vilket skyddet antingen är slumpmässigt eller grundar sig på art/rasdiskriminering någonsin förbättra djurs levnadsvillkor?

Vi måste ställa oss frågan: hur kan vackert uppdiktade ord, som möjliggör för rättsväsendet att straffa djurägare i efterhand någonsin förbättra djurs levnadsvillkor?

Vi måste arbeta förebyggande och ta itu med problemen där de uppstår, d v s innan ägaren köper eller tar emot ett djur. Jordbruksverket, som är den ytterst ansvariga myndigheten för djurskyddet i Sverige, kan inte lägga över hela ansvaret på djurägarna utan att först ge dem möjligheter att bygga upp en högre moral och en större förståelse inför andra arter.

Det förebyggande arbetet kan bestå av en djurägarlicens som personen i fråga ansöker om. För att erhålla en sådan skulle det krävas att personen kan redogöra för hur djuret ska kunna ta en naturlig plats i hennes vardag. Vidare bör det också krävas att personen genom att delta i en praktisk kurs visar att hon kan försörja ett djur och ge djuret social trygghet.

På samma sätt som vi kan berikas av andra kulturer och andra människor, kan vi genom att betrakta andra arter ur nya perspektiv också lära oss mycket av dem. I stället för att förtrycka andra djur för egna syften, kan vi utvecklas tillsammans med de fyrbenta, flygande och krälande varelser som bor tillsammans med oss tvåbenta här på planeten Jorden.

Anna Johannesson, Vilda Kaniners Värn i Stockholm

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Humanismens bojor kring samhället

Vad betyder det att ett samhälle är humanistiskt? Hur svårt är det inte att svara på den frågan när det enda samhälle vi känner till starkt präglas av humanism? Och hur svårt blir det inte då att skapa en vision av ett nytt samhälle? Jag ska försöka svara på dessa frågor ur djurens perspektiv.

Läsarnas Fria

Kaniner som biobränsle ett sätt att legitimera avskjutningen

Nyligen avslöjades att de vilda kaniner som årligen skjuts i Stockholm eldas upp och används som biobränsle i Värmland. Kina och Kanada, Ryssland och England rapporterar om att ”den stora djurskyddsnationen Sverige” bränner kaninkroppar för att värma sig på vintern. Fokus bör dock ligga på att tusentals kaniner skjuts varje år. Detta för att djurägare inte orkat ta hand om sina djur.

Läsarnas Fria

Intressekonflikt i Östersjön

Det finns en intressekonflikt mellan sälar och yrkesfiskare i Östersjön. Sälarna lever av torsken och förstör fångstredskap. Anna Johannesson tycker att fiskarna borde fråga sig om de över huvud taget ska fortsätta att fiska torsk när beståndet är hotat.

Läsarnas Fria

Som en gåva från ovan: jul för att det är kul?

För de kristna är julen en tidpunkt då de minns Jesus Krist födelse och därför också en högtid som förknippas med glädje, kärlek, trygghet och gemenskap. Hela sju miljoner i Sverige är medlemmar i svenska kyrkan och julen firas i så gott som varenda hem. Men att julens religiösa budskap försvunnit i julgransglittrer och knäck är det få som törs tala om. För hur många av alla dessa julfirare bejakar egentligen det kristna budskapet som julen står för?

Läsarnas Fria

Sikta, skjut, njut?

Dagens tidningskiosker erbjuder ett stort utbud av lektyr. Ändå finner jag sällan något som berikar mig. Tvärtom upplever jag att ord och bilder stjäl energi i från mig. I dag har rubriker som: "Så ska du dofta i höst" och "Lådvinet hotas" blivit vardagsmat för läsare. Tittar du närmare i tidningshyllan hittar du en alldeles egen kategori med rubriken: Jakt, fiske och vapen.

Läsarnas Fria

© 2024 Fria.Nu