LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
Anna Johannesson

Läsarnas Fria

Sikta, skjut, njut?

Dagens tidningskiosker erbjuder ett stort utbud av lektyr. Ändå finner jag sällan något som berikar mig. Tvärtom upplever jag att ord och bilder stjäl energi i från mig. I dag har rubriker som: "Så ska du dofta i höst" och "Lådvinet hotas" blivit vardagsmat för läsare. Tittar du närmare i tidningshyllan hittar du en alldeles egen kategori med rubriken: Jakt, fiske och vapen.

 

Djuren i skogen och fiskarna i vattnet har alltså en egen tidningshylla tillsammans med jägarna och deras "ägodelar": hunden och geväret. Hyllan erbjuder också fördjupad läsning i t ex Jakt och Vapen, Jakt och Jägare, Jakt, jaktmarker och fiskevatten samt fiskefeber. 

Tidningarna är fulla med bilder där kontrasterna är tydliga: djuren ligger besegrade och döda framför betraktarens öga, jägarna står bredvid, rakryggade och stolta, och längst fram finns jägarens tjänare, den förvillade hunden, som på något märkligt sätt smälter samman med jägarens största stolthet - geväret. Efter att jag kämpat mig i genom några sidor möts jag av jägarnas starka vilja till utökad fågeljakt, till utökad säljakt p g a sälarnas skadeverkningar på fiskeredskap, till licensjakt på varg dels med argumentet att rovdjuren tar människors boskap, dels att de tar jägarnas(?) byten. Jag väljer att inte svara med likgiltighet utan att fortsätta vara en kännande...människa. 

Väl hemma kommer jag att tänka på MUFs ordförande Niklas Wykman och hans starka kritik mot utökad säljakt (Expressen den 12 juni). Jag hittar artikeln, i vilken han undrar varför en djurstam inte kan få vara stark utan bara kan accepteras när den är på gränsen till utrotad? Expressen berättar om en kraftigt hotad sälstam under 60-och 70-talet p g a jakt och miljöförstöring. Efter år av fridlysning återhämtade sig stammarna. Fiskeriverket gav då som förklaring den minskade jakten och en förbättrad havsmiljö. Men havsutredningen från 2006 påvisar algblomning, syrefattiga bottnar och sämre fiskebestånd än någonsin. Det minskade fiskebeståndet skyller fiskarna på sälarna och därmed slår de fast att sälarna hotar såväl det yrkesmässiga fisket som husbehovsfisket (?) 

Konflikten mellan sälarna och fiskarna leder mina tankar till Darwins teorier, Maslows behovstrappa och vad vi egentligen håller på med. Applicerar vi Darwins teori; om att individer som bäst anpassar sig till nya förhållanden är de som överlever; på denna situation är det sälarna med sin förmåga att ta sig förbi fiskarnas fiskeredskap som är de verkliga överlevarna. Sälar delar människors grundläggande behov att äta sig mätta. Däremot har de av egen kraft, liksom många andra arter, utvecklat fler avancerade tekniker än människor gjort för att kunna tillgodose detta behov. De delar inte heller människors imaginära behov av ständig ekonomisk tillväxt, något som direkt innebär utsugning av fiskebeståndet och indirekt döda hav. Det bör inte vara något nytt att naturens kretslopp förutsätter ett ömsesidigt utbyte mellan alla arter och mellan arter och växter. Jägare kallar sig ofta naturmänniskor men verkar snarare starkt förespråka humanismen när de väljer att blunda för hur deras egna intressen och behov bryter ned kretsloppet. Fiskare fiskar på som om de hade vilket yrke som helst men borde kräva akut vård mot Fiskefeber. 

En stor del av den jakt människor för i dag gentemot andra arter bygger på maktlystnad, äganderätt och vapen. Allt detta vittnar om intolerans och hör inte hemma i en välutvecklad civilisation. Ett samhälles utveckling uppnås inte genom ökade motsättningar utan genom att hitta balansen mellan det som förenar oss, här våra gemensamma behov, och det som skiljer oss åt, här våra olika vägar att uppnå dessa behov. 

Liksom media trappar upp jakten på den rätta parfymen för att senare chocka med larmrapporter om allergier, trappar fiskare och jägare upp jakten på andra arter för att senare på konstgjord väg kunna odla och samla på arter den dagen de viltfångade tagit slut. Liksom fler och fler människor intresserar sig för att hinna till Systembolaget för att slippa ta sitt ansvar, för att dämpa sin ångest och i stället projicera den på flaskan eller på andra varelser, använder jägare och fiskare sina verktyg och "människans bästa vän" som vapen. Min fråga är: Hur länge kommer människor kunna fortsätta spela Macbeth och skylla sina gärningar på dolken? 

Anna Johannesson

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Humanismens bojor kring samhället

Vad betyder det att ett samhälle är humanistiskt? Hur svårt är det inte att svara på den frågan när det enda samhälle vi känner till starkt präglas av humanism? Och hur svårt blir det inte då att skapa en vision av ett nytt samhälle? Jag ska försöka svara på dessa frågor ur djurens perspektiv.

Läsarnas Fria

Kaniner som biobränsle ett sätt att legitimera avskjutningen

Nyligen avslöjades att de vilda kaniner som årligen skjuts i Stockholm eldas upp och används som biobränsle i Värmland. Kina och Kanada, Ryssland och England rapporterar om att ”den stora djurskyddsnationen Sverige” bränner kaninkroppar för att värma sig på vintern. Fokus bör dock ligga på att tusentals kaniner skjuts varje år. Detta för att djurägare inte orkat ta hand om sina djur.

Läsarnas Fria

Intressekonflikt i Östersjön

Det finns en intressekonflikt mellan sälar och yrkesfiskare i Östersjön. Sälarna lever av torsken och förstör fångstredskap. Anna Johannesson tycker att fiskarna borde fråga sig om de över huvud taget ska fortsätta att fiska torsk när beståndet är hotat.

Läsarnas Fria

Som en gåva från ovan: jul för att det är kul?

För de kristna är julen en tidpunkt då de minns Jesus Krist födelse och därför också en högtid som förknippas med glädje, kärlek, trygghet och gemenskap. Hela sju miljoner i Sverige är medlemmar i svenska kyrkan och julen firas i så gott som varenda hem. Men att julens religiösa budskap försvunnit i julgransglittrer och knäck är det få som törs tala om. För hur många av alla dessa julfirare bejakar egentligen det kristna budskapet som julen står för?

Läsarnas Fria

Djurskyddslagen behöver en stabil grund att stå på

I januari 2008 ändrar Jordbruksverket Lagen om tillsyn av hundar och katter vilket ger polisen större befogenheter att omhändertaga hundar och katter som orsakar skador och problem för omgivningen. Därefter den 1 maj 2008 träder sk skärpta regler för hund-och kattägare i kraft. Dessa regler består av föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt och fungerar som komplement till Djurskyddslagen. För ägare till övriga sk sällskapsdjur, som också omfattas av Djurskyddslagen, infördes inga föreskrifter.
Vidare kan man läsa på Jordbruksverkets hemsida om att det under perioden 1 mars -20 augusti råder kopplingstvång av hundar på sådana platser där man tror att det kan finnas vilda djur.
I huvudstadens parker ges ingen information om detta.

Läsarnas Fria

© 2024 Fria.Nu