Mitt mest omoraliska köp
I praktiken har jag inte betalat för dessa små dosor. De är stöldgods.
29.50 stk kostar dessa små askar.
Det räcker inte till materialet.
Metallen, ej förnyelsebar, är grävd ur marken, av gruvarbetare.
Tygerna är polyestrar, altså gjorda på kol eller olja.
Färgen är miljögift och hälsovådlig.
Spegelglaset är av sand, men upphettningen för att göra glas, kräver stora mängder energi.
Någon människa med viga fingrar har pillat ihop bitarna så här fint. Hon har nog fått några ören. Förmannen har tjänat. Företagsägaren har tjänat. Transportfirmorna har tjänat. Distributör och butikskjedja har tjänat. De anställda har tjänat. Ägarna har tjänat.
Den enda som gått med förlust, är mitt barnbarn, för till honom blir det lite mindre ressurser över och lite mer koldioxid i luften.
Dosorna är fullständigt onödiga prylar.
Hur många glänsiga odiotsaker, släng-saker, billigtröjor för en kvälls bruk, vars bomull kostat tiotusen liter att framställa - i ett land med vattennöd - på marker som behövs till mat - hur mycket köper vi? Vi packar ut, blev inte lyckliga och köper något annat nästa dag. "Unna oss" kallas det. Och svenskt näringsliv kämpar av alla kräfter för att lära oss att konsumera oss ur överkonsumtionen, i ständigt större Virvelvindfart.
Jag trodde näringslivstoppar fått godkänt i matematik, logik och naturvetenskap.
Då tog jag fel. Möjligtvis är inlärningen av ekonomi så omfattande, vad gäller ideologi, så den fungerar som lobotomi utan skalluppskäring.
En topp i Svenskt Näringsliv - han hade mjuka kinder, positiv min och nån Armaniuniform, han sa: "Kylskåpen blir ressurssnålere för varje år. För varje gång vi köper nytt, kan ännu bättre skapas. - Om man hela tiden håller sig uppgraderad, spar vi massor med koldioxid och ger pengar till mer forskning. Om vi inte köper, forskas inte bättre saker fram."
Ingen i debatten nämnde dessa energimängder som behövs för att smälta stålet, brännlackera det, galvanisera det. Ingen nämnde att all tillverkning kostar natur och energi. Sedan frakt. Sedan slänga, köpa nytt.
Om vi skall köpa oss ur den asociala, ansvarsbefriade, ressursplyndrande köpcirkusen, då kollapsar vårt suckande klot.
Detta kunde jag räkna ut, med icke godkänt i matte. Jag har ju inte lobotomerats med en kurs i ekomomi.
Se din Gågata - alla glassiga klädesorgier på flera kvadratkilometer - varje butik måste TÖMMAS, minst fyra gånger om året.
Detta är inget förnuftigt sätt att rädda världen från undergång.
Hur startar man: köp inte tröjan nummer tusen-geriljan? Svenskt Näringsliv blir inte lyckligt, men man föds ju inte med garantin till lycka. Till och med en toppchef, kan dra nitlott.
Sidsel Bryde.

