LFT arkiv


Denna artikel har publicerats i Läsarnas Fria Tidning - en tidning som helt byggde på medborgarjournalistik. Idag är Läsarnas Fria nedlagd, men arkivet är tillgängligt på Fria Tidningar.

Debatt
kjell randehed

Läsarnas Fria

Esperanto motsäger Europatanken

Dafydd ab Lago skriver från Bryssel. Artikeln är en direkt översättning från esperanto ur den ryska esperantotidningen från Kaliningrad "La Ondo de Esperanto" som betyder Esperantovågen och utkommer ungefär varje månad .

Många esperantotalande skrev till europeiska politiker, och föreslog esperanto som arbetsspråk i europaunionen, en organisation med cirka 60 regionala och även flera mindre språk.

Ändå kommer alltid mer eller mindre samma svar tillbaks i brevlådorna.

I europaparlamentets kommitté för kultur och utbildning ställde Milan Galá  från europeiska folkpartiet i oktober en fråga till den nya svarskommittén för flerspråkighet. Leonard Obran: Jag har kunnat notera att det finns ett initiativ till att lägga fram esperanto som ett universellt språk.

Esperanto kan användas som ett universelltspråk vid sammankomster. Vad är er åsikt? Jag är ärlig svarade Orban efter att tjänstemannen lämnade över en skiss av esperanto-"Relaterat till esperanto vill jag inte ifrågasätta den nuvarande språkregimen."

Jämställdhet mellan språken i EU återspeglar jämställdhet mellan eu-medborgare... Det existerar ingen annan väg ens om människor skulle vilja det, och vi skulle inte vilja att någon ändrade på vår nuvarande språkregi i EU. Vi måste vänta oss ett växande behov av språköversättning ytterligare i Europa Parlamentet.

Sättet ni svarar på avslöjar gränserna för de ekonomiska medlen. Vi måste undvika fullständigt växtutflöde av utgifterna. På tidningskonferensen var Orban ännu mer ärlig. Översättningarna och sammanställningarnakostar redan 1.1 miljarder € årligen.Skulle ett universalspråk som esperanto vara lösningen?

-Nej det är absolut ingen bra  lösning. Ett universalspråk motsäger europaidén. Det är en fördel inte bara ur kulturell men också ur en social synvinkel att tala många språk svarade Orban som är den förste ansvarige för mångspråkighet.

Före 2007 var den ansvarige för flerspråkighet den nuvarande kultur och utbildningskomissionären Jan Figel. I avsaknad av andra uppgifter och på grund av personlig oduglighet blev europakomissionären José  Manuel Barroso tvingad att ge "endast" flerspråklighetsområdet till Orban.

"Det är en stor fördel för Unionen och dess entrepenörer, att ha övriga internationella språk fortsatte Orban. Engelska, franska, spanska och portugisiska är viktiga EU-språk och har samtidigt livsviktiga fördelar som vi inte vill kasta bort. Orban följer en lång tradition av kontraesperantism. I januari 2004 klargjorde EU-kommissionisten Vivianne Redding i europaparlamentets fullmäktigesammanträde, att "flerspråkighet" inkluderar dessa våra språk vilka inte är officiella, men inte esperanto, därför att vi redan har tillräckligt med levande språk för att dessutom ta med konstgjorda.

I ett brev till Zlatko Tisjlar från Europeiska Esperanto Unionen (EEU) Jacques Delmoly, chef för det första "Politik för flerspråkighet i Europa Komissionen," klargjordes komissionens  åsikt om konstgjorda språk även benämda medtagna eller inbjudna språk: "Vår politik att stimulera inlärningen av språk och språkskillnad i en flerspråklig Europa union har sin källa ur önskan att inte endast underlätta kommunikationen för enskilda men även för olika stater för att förstå grannländernas kultur, för att gå in i deras tankeaätt som uttrycker grannarnas språk.

Ett medtaget språk är inte möjligt eller låter sig göras.

Delmoly fortsatte att den europeiska politiken om språk ocskå baserar sig på kravet att medborgarna måste kunna förstå sig på laggivningen,vilken de berörs och omfattas av.

"Det bästa sättet att säkerställa detta är att publicera lagarna på språk inom de nationella ramarna. Ett medtaget språk kan inte uppfylla eller tillfredställa detta syfte.

Om man med tvång skulle genomföra att alla verksamheter  inom EU företogs på på bara ett enda språk, medtaget eller eller naturligt skulle detta utesluta många medborgares deltagande i den demokratiska processen och konsekvensen är att Unionen skulle bli mindre verkningsfull, okklarare och mindre laglydig. Argumenterade Delmoly.

Dispyten mellan EEU och EU:t  har sin fotnot i Kommunikationer om flerspråkighet . I detta dokument utarbetat i november 2005 under ledning av Jon Figel. Europakomissionen argumenterade att: ".....förståndet förståelsen för andra kulturer, kommer kommer under inlärningen av språken som de uttrycker. För det är därför som Komissionen sporrar inte användandet av av konstgjorda språk, som i slutändan inte har kulturella referenser". Detta tankesätt återspeglar också Europakomissionens nätverk.

Där fanns en rubrik Vanliga frågor, vi anmärker på ett kort stycke om konstgjorda språk" att "I slutändan är detta språk ingens födelsespråk och ord utan förgrening till historien eller en levande kultur är inte tillräckligt exakta för juridiska syften."

Efter klagomål från esperantotalande, togs sidan bort.

Det stora motståndet till esperanto finns också i Europa Parlamentet, ett annat syfte från våra brevskrivare. Ett annat vackert exempel var ändring 16 till rapporten från EP-ano (Europaparlamentarikern) Giafranco Dell`Alba om   Parlamentets Regelverk för Procedurer. Då i mars 2004, EU-parlamentarikerna Michael Gahler och Ingo Friedrich argumenterade, "att bevara de europeiska olikheterna och rikedomen  inom kultur och språkområden."

"Det är odiskutabelt att språk understödjer kulturen och för det andra förbundet förgrenat, det kan inte ett konstgjort språk som projektet "esperanto" redan visat...

Även under ett besök i Spanieni juni avvisade Orban möjligheten till ett gemensamt språk som skulle kunna underlätta kommunikationerna mellan EU-medborgare. "Jag är emot, därför att vi måste ta med olikheterna. Det är vår rikedom och vi måste inte jämföra oss med USA"- klargjorde Orban.

"Jag tror att att om EEU inte har för avsikter att be Orban om acceptans för att försvara motiven för esperanto, kanske Europas Demokratiska Esperanto (EDE) skulle kunna göra det. EDE är ett politiskt parti som sysslar just med sådant" rådde dåvarande presidenten i UEA (Universala Esperanto Förbundet) Renato Corsetti.

Kjell Randehed

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sluta slå på Sveriges föräldrar! 

Barn behöver sina föräldrar som livs-coacher, men det finns så lite tid i vårt uppstressade samhälle. Barn behöver en grundmurad relation med en vuxen för att kunna finna sin identitet och utveckla sin personlighet på ett naturligt sätt. För det finns inget utrymme i dagens Sverige, menar Caroline Olsson.

Läsarnas Fria

En självprövning vore på sin plats!

Lissabonfördraget hindrar att folkvalda partier driver den politik de gick till val på. Sverige godkände fördraget och kan inte längre kallas för en demokrati. Därmed är de EU-vänliga riksdagspartierna inte mer demokratiska än Sverigedemokraterna, menar Olle Ljungbeck.

Läsarnas Fria

Valparaíso steriliserar sin näst största art

Med torr nos, ständigt kurrande mage och pälsen befolkad av loppor promenerar Valparaísos näst största art gatorna fram. Hemlösa hundar ses av denna stad som ett problem. Steriliseringen under folkhemmets Sverige tenderar att upprepa sig under en annan tid och på en annan plats. Motivet är dock det samma; att städa bort en underordnad ras med hjälp av medicinsk kontroll.

Läsarnas Fria

Cynisk lek med utsatta människor

Inom kort öppnar ett nytt centrum för forskning kring hemslöshet i Stockholm. Där ska akademiker titta på hur missbruksproblem, tandstatus och psykisk sjukdom ser ut bland hemlösa. Men sådan forskning skuldbelägger de drabbade, skriver Rolf Nilsson.

Läsarnas Fria

Humanismens bojor kring samhället

Vad betyder det att ett samhälle är humanistiskt? Hur svårt är det inte att svara på den frågan när det enda samhälle vi känner till starkt präglas av humanism? Och hur svårt blir det inte då att skapa en vision av ett nytt samhälle? Jag ska försöka svara på dessa frågor ur djurens perspektiv.

Läsarnas Fria

© 2026 Fria.Nu