Visserligen förlorade Chávez nyligen en folkomröstning om en förändrad grundlag. Den hade inneburit ganska många förändringar i landet, t ex 6 timmars arbetsdag men även att en president kan ställa upp för eventuellt omval hur många gånger som helst. Men det hade inte betytt att Chávez automatiskt skulle kunna sitta kvar till dödsdagar. Han måste ju även få flest röster i varje nytt presidentval.

Man kan ha olika åsikter om en president ska kunna väljas mer än två gånger. Kanske vill man i ett land att en duglig president ska få jobba längre. Då borde hon /han få ställa upp fler gånger - å sen bli president eller inte, beroende på majoritetens vilja. Nu blev det inte majoritet för det nya grundlagsförslaget i omröstningen. Av dom som röstade stödde 49,3 % förslaget medan 50,7 % röstade emot. Så förslaget föll

Vi kan jämföra med hur vi har det i Sverige: Statschefen, alltså kungen, sitter kvar så länge han vill. Han är inte ens vald från början. Nu kan man invända med att kungen inte har mycket makt. Å det är sant att han inte har det just nu. Men man vet inte hur det blir, under andra världskriget hade nog kungen då velat se oss på Tysklands sida å med en borgerlig regering hade man aldrig vetat hur det gått.

Statsministern då. I Sverige och många andra länder kan han tillhöra ett minoritetsparti (men han måste ju ha stöd av en majoritet i riksdagen). Han kan sitta kvar så många år han vill bara han har riksdagens stöd. Ungefär som Venezuelas president kunnat göra om det nya förslaget gått igenom och om folk stött honom i varje nytt presidentval .

Som det är ordnat hos oss slipper vi alltså se kungen å Reinfeldt i Läsarnas Fria med texten: Vi deppar över att inte få sitta vid makten till döddagar. För den rätten har dom alltså redan, faktiskt mer än vad Chávez hade fått om hans förslag gått igenom

Det är inte alltid lätt att orientera sej i vad som händer i världen. Den borgerliga propagandan söker på alla sätt snedvrida och förvränga all information, t ex om Venezuela. Det är inte så konstigt – varje steg mot verklig folkmakt och socialism är ju ett hot mot kapitalismen. Men glädjande är att det senaste tiden kommit två små bra böcker om Venezuela:

Kalle Holmqvists Venezuela och drömmen om ett nytt Amerika – Murbruk förlag

Socialismen i det tjugoförsta århundradet, en antologi om Venezuelas väg till socialismen, Red: Catherine Holt & Kajsa Lundell Karlberg.

På engelska finns Chávez – Venezuela & the new Lat in America (Ocena Press 2005). Finns även att köpa hos Svensk-Kubanska föreningen.