Harm reduction är ett begrepp som gärna används när det gäller att hålla ner trafikolyckor och minska döden på våra vägar. Fast vi har noll vision tänkande så vill vi väl rädda liv?

Men när det gäller narkotikapolitik och missbruk verkar det inte så viktigt att minska skadorna och hålla ner antalet döda. Säger man skadelindring i dessa samanhang får man höra att man är drogliberal eller att man uppmuntrar till missbruk, men det är inte så!

Människor använder narkotika. Jag anser att det är lika viktigt som i trafiken att rädda liv, alltså bygga ut metadon- och subutexprogrammen, diskutera föreskrivning av heroin till dom tyngst belastade missbrukarna (goda resultat från andra länder). Rena sprutor borde vara lika självklart som säkerhetsbälte. Under behandling utbilda missbrukare i hjärt och lungräddning, de flesta dödsfall ligger i nära anslutning till nyss genomförd behandling.

Disskutera frågan om injektionsrum, också goda erfarenheter från andra länder. Detta finns i nästan alla Europeiska länder men inte i stelbenta Sverige. Till och med i Norge har dom sprutrum, det skulle minska överdoserna och smittspridning av Hepatit C och HIV.

Så jag tycker att det är konstigt med harm reductiontänk i trafiken men inte i narkotika- och missbruksfrågan. Varför är det så fult att prata om detta? Vi ligger långt efter dom flesta länder i Europa tråkigt nog. Och jag är inte FÖR narkotika tycker vi ska jobba mer på att få folk att inte börja med droger. Men tycker absolut vi ska rädda liv och försöka skapa ett LIV för dom som är missbrukare, en chans att få leva en någorlunda dräglig tillvaro.

Tack för ordet!

Robert Emanuelsson

ordförande Gotlands brukarförening.