Stadsodlingar redan vanligt i många städer | Fria.Nu

Fördjupning


Matilda Träff
  • Ett av de kooperativ som bildats i Addis Abeba odlar grönkål, mangold och sallad längs flodbanken, i södra delen av staden.
Fria Tidningen

Stadsodlingar redan vanligt i många städer

På flera platser i världen är det redan tydligt vilka konsekvenser som urbaniseringen, klimatförändringarna och jordens ökande befolkning har för matförsörjningen. I Etiopien och Brasilien har stadsodlingarna sedan länge en naturlig plats i stadsmiljön.

I Etiopiens huvudstad Addis Abeba har matproduktion alltid varit ett inslag i stadsbilden i form av bakgårdsodling av grönsaker och boskap som betar längs vägkanter och på ödetomter. Sedan 70-talet odlar ett antal kooperativ stora mängder grönsaker längs med floderna i staden.

– På 70-talet när odlingarna grundlades var vattnet i floderna rent. Efter hand har det kommit bakterier från avlopp och kemikalier från dagvatten och industri. Nu är det tveksamt hur bra vattnet som används både för bevattning och rengöring av grönsakerna är för hälsan. Men ungefär 60 procent av grönsakerna som konsumeras i staden produceras där, säger Hillevi Helmfrid.

Hillevi Helmfrid har en agronomexamen och arbetar med hållbarhetsfrågor i egen firma. För Naturskyddsföreningens räkning har hon skrivit rapporten Växer framtidens mat mellan höghusen? med exempel på stadsodling från Addis Abeba och Göteborg. Helmfrid berättar att mycket av det som i dag räknas till urbana odlingar i Afrikas huvudstäder tidigare har varit peri-urbana, det vill säga markytor i nära anslutning till städerna. I och med att städerna växer byggs odlingarna in i stadskärnan. Och precis som i Sverige under 1800- och 1900-talet så får odlingarna i Addis Abeba till slut ge plats åt höghusens framfart. Tidigare har det funnits gott om oanvänd mark som fattiga människor kunnat använda för odling. När marken bebyggs förlorar de både mat och inkomster.

– Jag har också besökt människor som odlar i grupp, ungefär som i svenska städer. Det är intressant att se att deltagarna, trots att de är mycket fattiga, inte bara drivs av att producera mat. Gemenskapen, glädjen att skapa något vackert och att påverka samhället i miljöfrågor är lika starka drivkrafter där som här.

Men att odla i grupp har blivit svårare på senare år eftersom konkurrensen om marken ökar. En av organisationerna som stödjer stadsodling i Addis Abeba, ENDA, har helt övergått till att inspirera till bakgårdsodling istället.

Även i Brasilien är integrationsaspekten viktig när det gäller stadsodlingarna. Där odlar de ofta tillsammans kvartersvis. Daniel Bergquist, lektor vid kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet, har gjort fältstudier över stadsodlingar i Brasilien. Där fick han uppleva vilka spännande nätverk som kan skapas när rik överklass bor i samma områden som fattig arbetarklass.

– Vid ett hus där väldigt fattiga familjer bodde upphörde sophämtningen i flera veckor och myndigheterna ignorerade dem när de försökte få igång det igen. Men så berättade de om det här för en jurist i samma område som de odlade tillsammans med och juristen ringde några samtal till olika kontakter. Två dagar senare var sophämtningen igång igen.

Precis som i Etiopien sker mycket av stadsodlingen i Brasilien i städernas utkanter. Det är vanligt att bönder som fått sin mark beslagtagen från stora företag och som söker sig in till städerna hamnar ute i kåkstäderna. Resultatet är att en stor grupp människor med stora kunskaper inom odling har samlats där. Men Daniel Bergquist valde under sina fältstudier att fokusera mer på odlandet i innerstaden.

– Det var intressant eftersom de hade mindre plats och var tvungna att vara väldigt innovativa.

Till exempel är det vanligt att odla under kraftledningarna. När Daniel Bergquist skulle söka upp stadsodlingarna letade han via karttjänsten Google Earth.

– Annars är det svårt att veta var de håller till, inte ens de organisationer som stödjer stadsodlingar har adresser registrerade över dem. Det är svårt att säga hur många som sysslar med stadsodling över huvud taget, eftersom det beror helt på hur man definierar det. Räcker det med att odla blommor i trädgården? Måste det vara mat? Vad är urbant? Räknas det som är peri-urbant? Det finns heller inte så många forskningsprojekt kring stadsodlingar.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu