Hundra år av kamp för hyresgästers rättigheter | Fria.Nu

Fördjupning


Matilda Träff
  • Protest på Medborgarplatsen i Stockholm mot hyreshöjningar och utföräljningen av allmännyttan.
Stockholms Fria

Hundra år av kamp för hyresgästers rättigheter

I år firar Sveriges äldsta hyresgästförening hundra år. SFT tecknar ett porträtt över bostadspolitiken under ett sekel – från 1900-talets trångboddhet till 2000-talets utförsäljning av allmännyttan, och ställer sig frågan: Vilken roll har hyresgästföreningen i dag?

Sveriges äldsta hyresgästförening bildades redan 1915 i Nynäshamn. Telegrafverket hade flyttat till Nynäshamn i början av förra seklet och bostäderna som AB Nynäs villastad byggt till verkets arbetare saknade el och rinnande vatten. Råttorna trivdes bättre än människorna i husen. Hyresgästerna organiserade sig genom den nystartade föreningen för att protestera och till slut deponerade de alla hyrorna på banken för att tvinga fastighetsägaren att åtgärdar bristerna. Numera är de den äldsta fortfarande verksamma hyresgästföreningen i Sverige. Jonas Carlsson är ordförande i föreningen sedan tio år.

– I dag är vi tillbaka till att driva frågan om att alla ska ha råd att bo i hyresrätt. Det är ungefär samma frågor som vi drev när vi startade, säger han.

Kampen om rimliga hyror och levnadsdugliga hem startade i och med industrialiseringen i början av seklet, då många människor flyttade in till städerna.

Folk bodde trång, upp till tio personer i ett rum, och nödbostäder i form av baracker uppfördes för att ge tak över huvudet. Under första världskriget steg dessutom hyrorna kraftigt.

– Så såg det ut i de flesta västeuropeiska länder under första världskriget. Direkt efter kriget gjordes politiska satsningar för att reglera bostadsmarknaden och i resten av Europa fortsatte man med den politiken, men i Sverige avvecklades regleringarna nästan direkt. Byggandet gjordes på spekulationsbasis, alltså fri marknad och det resulterade i en bostadskris, säger Mats Franzén, professor i sociologi på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

Bristen på initiativ från politikerna drev människor till att organisera sig och 1923 gick flera hyresgästföreningar ihop och bildade Hyresgästföreningarnas riksförbund. Målet var en tryggare hyresrätt, med rimliga hyreskostnader. 1924 bildade hyresgästföreningen i Stockholm Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening, HSB, som började bygga funktionella hus med rinnande vatten, badrum och kök för att stävja bostadsbristen och höja standarden för vanligt folk.

– HSB bygger alltså bostadsrätter och på den tiden var det en arbetarklassfråga. Det fanns inte fri prissättning innan 1970-talet, så då kunde man inte tjäna pengar på att sälja en bostadsrättslägenhet, man kunde få ut insatsen och ränteskillnaden, säger Mats Franzén.

På 1930-talet började sociala och bostadssociala frågor hamna på den politiska agendan. 1933 tillsatte regeringen den bostadssociala utredningen och året efter släppte Alva och Gunnar Myrdal boken Kris i befolkningsfrågan som resulterar i projektet barnrikehusen. Dit kunde fattiga familjer med minst tre barn flytta. Bostadsbristen var fortfarande stor och boendeförhållandena på landsbygden mycket dåliga. 1938 gjorde journalisten Ludvig ”Lubbe” Nordström ett radioreportage, som har kallats för Sveriges radios första socialreportage, där han skildrar ”Lort-Sverige”. Först på 1940-talet fick de bostadssociala frågorna genomslag och hyresregleringslagen trädde i kraft år 1942, ett offentligt regelsystem för att fastställa och kontrollera hyror.

– Sverige ligger då 20 år efter de andra länderna i Västeuropa vad gäller bostadssituationen och därför kommer de bostadspolitiska åtgärderna igång med en väldig kraft för att komma ikapp, säger Mats Franzén.

In på 1950-talet fortsatte bostadsbristen att vara den stora debattfrågan och Hyresgästföreningens främsta stridsfråga. Men bygget hade stannat av och med hjälp av subventioner försökte staten att hålla det i gång. Förslaget om miljonprogrammet kom 1963 och redan året därpå började det byggas. I Sverige spirade en framtidsoptimism och mycket revs för att ge plats åt det nya. När 1970- talet kom var bara fem procent av befolkningen trångbodda och många av de lagar som diskuterades under det förra decenniet trädde i kraft, som lagen om att misskötta fastigheter kan tvångsförvaltas. 1973 införs Bostadsdepartementet i riksdagen och den förste bostadsministern, Ingvar Carlsson, tillträdde.

– Under 50- och 60-talen höjdes den generella standarden på bostäder i Sverige. Före 1980-talet fanns endast en liten andel bostadsrätter i Stockholm, säger Mats Franzén och fortsätter:

– Det är medelklassens boende som har stått i centrum. Det märks inte minst när man släppte bostadsmarknaden fri och hyresrätter började omvandlas till bostadsrätter i Stockholm. Det var också i den borgerliga majoritetens intresse att fler som hade råd med bostadsrätt skulle flytta till stan för att säkra deras stöd.

Sedan kom 1990-talet med den stora skattereformen. Inkomstskatten sänktes och istället infördes moms på taxor och service och fastighetsskatten ändrades, vilket resulterade i kraftiga hyreshöjningar.

Det statliga stödet till boende skulle sänkas och en utredning om framtida boendefinansiering gjordes av Georg Danell. Han föreslog kraftiga nedskärningar av det befintliga stödet och stödet till nyproduktion och nästan direkt upphörde bostadsbyggandet.

Under 1990-talet fördubblades i stort sett hyrorna och det blev allt vanligare att hyresfastigheter, även i allmännyttan, görs om till bostadsrätter.

– Vi har fått en tröskel till att få förstahandskontrakt igen. Det är som att bostadsbristen inte räcker till för att få fart på byggandet, säger Mats Franzén.

Jonas Carlsson, ordförande för hyresgästföreningen i Nynäshamn, menar att deras arbete har gått tillbaka till att handla om samma frågor som för hundra år sedan.

– Det stora problemet är att det byggs för lite bostäder. Det är cirka sju års bostadskö i Nynäshamn nu. De nya lägenheter som byggs är dyra, en trea för 11 000 i månaden. Det går inte att bo där med bara en inkomst, säger han.

Mats Franzén menar att det är aktuellt att jämföra dagens situation med 1920-talets Sverige.

– Det inte gjorts någon folk- och bostadsräkning sedan 1990, så ingen vet egentligen hur det ser ut med trångboddhet och sådant idag. På 25 år hinner det hända mycket. Vi kommer få in uppgifter snart och det kan bli en politisk chock, säger han.

I början av 90-talet upphörde också Statistiska centralbyråns uppdrag att fråga människor om hur de bodde för att det ansågs kränkande för integriteten.

– Marknadens bästa vän är okunskap. Vet du hur saker ser ut är det svårare att acceptera dåliga villkor. Bostadsfrågan är låst på politisk nivå. Utan amorteringskrav och fastighetsskatt hålls prisnivån uppe och bostadsbolagen behöver inte bygga för att tjäna pengar. Tvärtom så vågar ingen börja bygga för vem vet vad som kommer att hända med marknaden då. Det finns många hycklande politiker i dag som ser trösklar till arbetsmarknaden, men inte till bostadsmarknaden, säger Mats Franzén.

Hyresgästföreningen fortsätter att försöka påverka bostadspolitiken med dagens medel, men så länge det finns för lite bostäder är det svårt att göra någon verklig skillnad.

– Ett problem är att de som är i behov av att bevara hyresrätterna inte är inne på hyresmarknaden och därmed inte medlemmar i Hyresgästföreningen, säger Jonas Carlsson och fortsätter:

– Regeringen har skjutit till stimulans för att det ska byggas mer. Jag har förhoppningar om att det ska ge fler hyresrätter och inte bara byggas bostadsrätter.

Fakta: 

Hyresgästföreningen:

De första hyresgästföreningarna bildades i början av 1900-talet för att kämpa för hyresgästernas rätt i konflikter med hyresvärdarna.

I dag är 525 000 hushåll medlemmar i Hyresgästföreningen. 10 000 medlemmar är förtroendevalda till olika uppdrag inom organisationen.

Det finns 1 425 lokala hyresgästföreningar i landets bostadsområden.

Föreningens viktigaste mål är:

• Likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan olika boendeformer

• Hyrorna ska uppgå till maximalt 25 procent av disponibel inkomst och öka med maximalt den allmänna kostnadsutvecklingen (KPI)

• Ökat inflytande över den egna bostaden

• Ökat inflytande över den gemensamma boendemiljön

• 15 000 nya hyresrätter om året↔Källa: Hyresgästföreningen

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu