Fördjupning


Omställningens gräsrötter

  • Philipp Weiss jobbar med skogsträdgården och plantorna på heltid.
  • Allt i trädgården är noga planerat för att ge så mycket mat som möjligt och samtidigt växa naturligt.
  • Om två år kommer bollar med pinjenötter att växa på pinjenötsträdet.
  • ”När folk frågar om pensionsförsäkring så säger jag att det här är min försäkring”, säger Philipp om hjärtvalnötsträdet som kommer att bära frukt om 10-15 år.
Fria Tidningen

Philipp har funnit frihet i sin skogsträdgård

Philipp behöver jobba ungefär en och en halv vecka om året för att täcka boendekostnaderna. Resten av året kan han ägna åt sin skogsträdgård och att lära andra hur man kan leva i harmoni med naturen för att lämna ett positivt avtryck på ekosystemet.

– Många skräms när de ser hur långt vi har kommit.

Stjärnsund är en liten ort i södra Dalarna som kantas av en ekobutik, ett ekokafé, ett offentligt permakulturbibliotek och klimatkompenserande trädgårdar. Där finns också ett centrum för lärande om permakultur som Philipp Weiss är en del av. Permakultur Stjärnsund bygger på en teoretisk del som består av till exempel föreläsningar och biblioteket med information om permakultur och en praktisk del som både handlar om att själv omsätta det teoretiska i handling och att dela med sig av kunskapen. Philipp håller i en plantskola och anordnar kurser för att lära ut hur man beskär fruktträd och bygger sin egen pilbåge bland annat.

– Grunden i det hela är det praktiska. Vi utgår från vad vi kan och lär oss av våra misstag längs vägen, så slipper andra göra om samma misstag när de anlägger permakulturträdgårdar och skogsträdgårdar senare. Även socialt håller vi på att lära oss hur det ska fungera, säger Philipp som är projektledare, kurssamordnare, föreläsare och workshopledare för Permakultur Stjärnsund.

Philipp bor med sin sambo och deras barn i ett hus från 1850-talet, men som har renoverats många gånger. När de köpte det som sommarstuga år 2007 dominerades det av masonitskivor och plastmattor. Genom att renovera det med gamla metoder och ekologiska material som finns i lokalområdet – som att isolera huset med lera och lin – har de lyckats sänka husets elförbrukning med 70 procent. De värmer upp huset med kakelugnar och de kalla årstiderna ersätter de kylskåpet med ett kallskafferi.

– Den elförbrukning vi ändå har får vi genom solceller som ger mer energi än vi konsumerar på dagarna, så det överskottet säljer vi och på nätterna finansierar de pengarna el som vi köper in från ett vindkraftverk. Jag vet i och för sig inte hur mycket utsläpp som görs vid tillverkningen av solceller, så det kanske inte räknas som miljövänligt än på några år, innan miljövinsten av att ha dem tjänar in utsläppen som tillverkningen orsakade, säger Philipp och fortsätter:

– Vi behöver lämna teknikspåret där vi försöker rädda klimatet med samma metod som vi har förstört det och bygger in oss i nya system som i förlängningen kommer ge oss problem på grund av hög resursförbrukning. Vi måste inse att vi är en del av ekosystemet och leva i harmoni med det.

Runt om huset växer något som för ett ovant öga ser ut som en ovårdad, vildvuxen trädgård, men i själva verket är i stort sett allt som växer där ätbart. Det är noga planerat med sju olika skikt som gör att varje planta får rätt mängd sol.

– Det är en skogsträdgård där vi försöker skapa så stor biologisk mångfald som möjligt. Om alla svenska villaträdgårdar var skogsträdgårdar skulle det kompensera för hälften av alla koldioxidutsläpp som görs i Sverige i dag, säger Philipp.

Permakultur Stjärnsund är ett projekt som till stor del handlar om att bygga en social plattform och ett nätverk. Av de 450 som bor i Stjärnsund är mellan 20 och 50 personer engagerade, beroende på hur gränsen dras, men Philipp påpekar att de helst inte vill dra några gränser för vilka som anses med och de flesta i byn är positiva och stöttar vad de gör.

– Den sociala plattform som finns är avgörande för att vi ska klara av det. Det är viktigt att vi som gör det här inte behöver skämmas och försvara våra livsval, vi väljer att leva utanför normen i och med att vi väljer bort heltidsjobb och väljer att leva på små medel.

Kostnaden för huset som Philipp och hans familj bor i är totalt 11 000 kronor per år. Det innebär att de måste jobba ungefär en och en halv vecka var om året, cirka 3-4 veckors heltidsarbete, för att täcka boendekostnaderna.

– Det frigör enormt mycket tid för oss som vi kan lägga på att till exempel odla vår egen mat. Jag har ingen sysselsättning utöver projektet här. Jag tjänar lite pengar på att sälja plantor från plantskolan och så har jag designat ett kortspel om fleråriga grönsaker som har sålt bättre än väntat. Det är några till som gör som jag och sysslar med projektet på heltid, men de flesta har något sidojobb för att få det att gå runt.

Hösten 2012 formulerades idén för vad Permakultur Stjärnsund innebär. Och 2013 och 2014 subventionerades en del av projektet av EU:s miljöfond för landsbygdsutveckling.

– Vi skapar sysselsättning på landet och minskar utflyttningen. Det är lätt att sälja in ett projekt som redan har fått cirka 20 personer att flytta ut, det talar EU-språk. Nu är vi fristående ekonomiskt, men det går hyfsat bra ändå.

– Det är positivt att politiker på EU-nivå lägger pengar på det här, men samtidigt har vi fått knappt en miljon kronor och de subventionerar storskaligt jordbruk med miljardbelopp. Kollar man på matproduktionen som finns i dag så är det en gröda på stora arealer som gäller och långsiktigt leder det till att vi tar död på biologisk mångfald och pollinering. Vi sågar av den gren vi sitter på.

Efter en promenad på tio minuter bort från Philipps hus öppnar granskogen upp sig. Där ligger en stor skogsträdgård. Precis som trädgården vid huset ser det ut som en bortglömd äng, men allting som växer där är planterat och antingen ätbart eller så förhöjer det jordens bördighet.

– Tanken är att istället för att jobba mot naturen som man gör i vanligt jordbruk där man antingen besprutar bort allt som inte är ätbart eller röjer bort allt med maskiner, så jobbar vi med naturen och drar nytta av det som händer om vi inte försöker styra den, säger Philipp.

Vid en närmare anblick syns äppelträd som delar jord med pinjenötsträd och en mängd olika växter i markhöjd.

– Min favorit är hjärtvalnötsträdet. Det kommer att ge nötter om en tio, femton år sådär. När folk frågar om pensionsförsäkring så säger jag att det här är min försäkring.

Förutom att vara ett center för permakultur så försöker Permakultur Stjärnsund uppfylla basfunktionerna för livet inom bygden. Ved och virke som Philipp använder kommer från orten och han har en urinseparerande komposttoalett för att slippa dra nya avlopp till huset och inte slösa dricksvatten för att spola bort något som kan användas som växtnäring.

– Ju mer vi kan få inom vår sfär av kontroll desto bättre. Vi kan aldrig veta hur det går till när något produceras långt härifrån. Det handlar om att ta ansvar för sitt eget liv och det avtryck vi lämnar här på jorden.

När Philipp har kurser eller besökare är han noga med att förklara att de har tagit sig dit de är i dag med små steg i taget.

– Många skräms när de ser hur långt vi har kommit, men det har tagit oss flera år. De säger också att de vill bort från ekorrhjulet med heltidsjobb. Jag tror att ju mer självbestämt vi lever, desto mindre kompensation behöver vi. Ju mer meningslöst jobb, desto mer längtar vi bort och konsumerar mer för att unna oss saker.

– Visst kan man se det som att vi är uppbundna vid odlingarna men jag har skapat mig ett sammanhang som jag inte längtar bort ifrån. Andra är uppbundna vid ett heltidsjobb och har 25 semesterdagar om året. Psykologiskt, när är man fri och när är man inte fri?

Fakta: 

Artikelserie: Omställningens gräsrötter

Fria Tidningen träffar personer som arbetar på gräsrotsnivå för att ställa om samhället och hitta lösningar på klimatproblemen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu