År 2007 var 1 735 personer placerade i förvar. Sedan dess har antalet ökat nästan varje år och under 2012 var det uppe i 2 550 personer. En orsak kan vara regeringens hårdare krav på att verkställa fler utvisningar och avvisningar.

– Ja, det kan var en bidragande faktor. Krav från regeringen, som är vår uppdragsgivare, kan påverka inriktningen av verksamheten och att vi lägger fokus på återvändandedelen i processen, säger Niclas Axelsson, förvarsexpert hos Migrationsverket.

– Det handlar om att ha en asylprocess som har någon trovärdighet, att de beslut som fattas efterlevs, säger han.

Andra orsaker kan vara att antalet platser på förvaren har ökat och att Migrationsverket fattar fler egna beslut än tidigare.

Niclas Axelsson säger också att lagstiftningen ger stort utrymme för att ta personer i förvar.

– Kraven är juridiskt ganska lågt ställda. Det ställer krav på oss och de 21 polismyndigheterna att balansera det genom att bara besluta om förvar när det är nödvändigt. Förvaret är inte något straff, eller någon vård, utan ett sätt att se till att personen är tillgänglig. Det handlar om människor i en utsatt situation, därför är det viktigt att inte begränsa rörelsefriheten mer än nödvändigt, säger Axelsson.

Hur ser du då på den stora ökningen?

– Även om statistiken visar att det fattas fler beslut innebär det inte i sig att rättssäkerheten är sämre. Säker kan man aldrig vara, och vi jobbar med att få fram en mer enhetlig hantering. Det är så viktigt eftersom det är människor i en utsatt situation som inte längre får vara kvar – och på toppen av det frihetsberövas, säger Niclas Axelsson.

Han hänvisar till att antalet dagar som personer sitter i förvar generellt har blivit lägre. År 2009 var snittiden uppe i 21 dygn och förra året nere i 11,2 dygn. Men fortfarande sitter många i förvar i över en månad.

Sedan återvändandedirektivet blev en del av utlänningslagen den 1 maj förra året finns regler om att en person får sitta i förvar i max 12 månader.

– Det kan man ha synpunkter på, men eftersom vi inte hade något tak alls innan är detta ett steg i rätt riktning, säger Niclas Axelsson.

De flesta förvarsbesluten fattas dock inte av Migrationsverket, utan av polisen som står för ungefär 60-70 procent av de totala förvarsplaceringarna. Men polisen började inte föra egen statistik förrän den 1 maj 2012. Enligt polisen är den vanligaste orsaken till beslut om förvar att man bedömt att personen annars kommer att gömma sig, sådana fall står för 96 procent av förvarsbesluten.