”Ek måste lägga pengar på bordet” | Fria.Nu
Fria Tidningen

”Ek måste lägga pengar på bordet”

FN:s klimatmöte som pågår just nu samlar återigen världens ledare för att försöka hantera den gemensamma klimatutmaningen. Sverige hoppas på att kunna öka ambitionsnivån för utsläppsminskningar. Men får kritik för att inte ha tagit ställning om hur det svenska överskottet av utsläppsrätter ska hanteras.

Mellan den 26 november och den 7 december är världens ledare samlade för FN:s klimattoppmöte, COP 18, i Doha, Qatar. Nu gäller det att komma vidare med besluten från Durban förra året. Stora delar av den svenska delegationen befinner sig redan på plats och på lördag ansluter biträdande chefsförhandlare Emi Hijino.

– Världens utsläpp måste minska, och vi måste agera snabbare. Att de samlade utsläppsminskningsutfästelserna från både i- och u-länder inte når tvågradersmålet är oroande. Tre nya rapporter, däribland FN:s miljö-program UNEP:s rapport som släpptes i förra veckan, påvisar gapet till tvågradersmålet. Viktigt i Doha är att erkänna att gapet finns och att försöka minska det. Vi behöver en högre ambitionsnivå med fördjupade utfästelser och nya utfästelser från de länder som ännu inte lagt fram sådana. Vi behöver också arbeta med kompletterande internationella initiativ.

Vilka är dina förväntningar på COP 18?

– I Doha hoppas vi kunna ta ett steg från den gamla världen och in i den nya, där alla länder bidrar med utsläppsminskningar efter sina förutsättningar. Vi hoppas också slutföra diskussionerna om en andra åtagandeperiod under Kyotoavtalet med början 1 januari 2013 samt fortsätta arbetet med vad vi påbörjade i Durban förra året.

Svenska Naturskyddsföreningens generaldirektör Svante Axelsson menar att den viktigaste frågan i Doha – liksom vid tidigare klimatmöten – är fördelningsfrågan. Vilka länder ska få pengar och vilka länder ska vara de som ger för att alla ska klara av att hålla målen? För svensk del handlar det om att visa på nya pengar utöver bistånden.

– Miljöminister Lena Ek måste lägga upp pengar på bordet för att möjliggöra en genväg till en fossilfri utveckling för de fattiga länderna. Sverige borde också acceptera att en kommande koldioxidskatt på flyg och sjöfart går direkt till den globala miljöfonden utan att passera det svenska finansdepartementet. Det är först då som länderna i Syd kan räkna med att de får riktiga nya pengar och inte bara gamla biståndspengar med ny etikett. Som det är nu säljer vi så att säga skinnet två gånger.

Ytterligare en fråga rör överskottet av utsläppsrätter, så kallade AAU:er. För närvarande finns ett stort överskott inom FN:s handelssystem med utsläppsrätter. Nästa år börjar den nya åtagandeperioden för utsläppsminskningar och med dagens bestämmelser kan överskott av utsläppsrätter föras över till kommande åtagandeperiod. Skulle detta ske skulle det kunna äventyra grundsyftet med systemet, nämligen att minska utsläppen.

– Sverige anser tillsammans med EU att det är en balansgång mellan att bevara miljöintegriteten och att bibehålla incitament för tidiga åtgärder. Däremot har vi valt att inte ta ställning till hur det svenska överskottet ska hanteras. Men det är inte en fråga som ska diskuteras i Doha, säger Emi Hijino.

Vänsterpartiets miljöpolitiske talesperson Jens Holm håller inte med.

– Det här är en av de stora knäckfrågorna, det är absurt att åka till ett klimattoppmöte utan att ha tagit ställning i frågan. Sverige borde agera som ett gott exempel och, tillsammans med Storbritannien, välja att makulera utsläppsrätterna.

Men den viktigaste frågan i Doha är utan tvekan det så kallade Durbanpaketet, det nya avtalet som än så länge endast är ett blankt papper med löfte om bindande avtal senast 2015.

– Det viktiga med Durbanavtalet är att både Kina och USA är med. Frågan är hur mycket gamla texter och överenskommelser från tidigare klimatmöten som kan klippas in här och hur mycket som behöver omförhandlas. Det är något som kan få fart på hela processen, eller få den att rasa som ett korthus, säger Svante Axelsson.

Fakta: 

Klimatkonferensen i Doha

FN:s klimatmöte COP 18 hålls i Doha, Qatar, mellan den 26 november och 7 december. Det övergripande målet är att få till ett globalt avtal för utsläppstaket av växthusgaser, som ska vara färdigt 2015 och träda i kraft 2020. EU:s miljöministrar har före mötet kommit överens om att driva på för att få till en ny åtagandeperiod av Kyotoprotokollet, som löper ut i år, höja ambitionsnivån för att minska utsläppen och att ta fram en plan för ett nytt globalt juridiskt bindande klimatavtal med alla länder för tiden efter 2020.

Annons

Rekommenderade artiklar

Fler förbud mot avverkning av skog

Skogsstyrelsen skärper ytterligare tillsynen av skogsvårdslagen. I fortsättningen ska beslut om förbud mot avverkning och föreläggande kunna tas utan ett fältbesök. Naturvårdsorganisationen Skydda skogen är försiktigt positiv.

Fria Tidningen

Barnfamilj hänvisas till internflykt

Efter tre år i Sverige utvisas en barnfamilj från Dalarna och hänvisas av Migrationsverket till internflykt inom Afghanistan. Det trots att en halv miljon afghanska internflyktingar enligt Amnesty lever i misär med risk att dö till följd av svält och sjukdomar.

Fria Tidningen

Kalix får neka elever finskundervisning

Skolinspektionen ger Kalix kommun rätt när det gäller beslutet att säga nej till modersmålsundervisning i finska för 37 elever. Det trots att minoritetsspråklagen som trädde i kraft 2010 ska stärka minoritetsgruppers grundläggande rättigheter.

Fria Tidningen

Vården lever inte upp till patientmål

Svensk sjukvård lever inte upp till målet att utgå från patienternas perspektiv. Enligt en ny rapport från Myndigheten för Vårdanalys leder detta inte enbart till att patientens tillfrisknande försenas utan gör också vården onödigt dyr.

Fria Tidningen

Kräver att indiskt vapenavtal upphävs

Det svenska granatgeväret av modellen Carl Gustaf som nyligen påträffades i Burma kom från Indien. Det visar ISP:s utredning. Föreningen Svenska Freds kräver nu att vapensamarbetet med Indien stoppas.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu