– Förvar är något bortom fängelser. Det är en plats för förvaring av människor som staten anser icke önskvärda och demonstrationens syfte är att ge plats åt dem som fängslats, vars rättigheter har tagits ifrån dem, säger Kim från Aktion Mot Deportation som arrangerade måndagens demonstration.

Det var efter att arrangörerna i fredags besökt den tilltänkta talaren Salam Mohammed Ali som han fördes till ett förhörsrum där han av förvarets teamledare, handläggare och beslutsfattare pressades på uppgifter om vilka som står bakom måndagens aktion och även råddes att avstå från att vittna om förhållandena i Märsta.

– De upprepade flera gånger ”tänk på din fru Salam, tänk på din fru och din dotter” när jag sa att jag skulle tala. Min fru är också asylsökande och jag tog det som ett hot. Sedan sa de också att jag skulle förhöras igen och placeras i polisens häkte om jag talar. De berättade för mig att de enligt utlänningslagen har rätt att göra så, berättar Salam Mohammed Ali.

Trots att talet genomfördes som planerat känner han att han inte kunde berätta allt han ville.

–Var jag än är, till och med nu när jag pratar med dig i telefonen, står det två personer som tittar och lyssnar på allt jag säger. Jag måste hålla tillbaka, fortsätter han.

Solidaritetsdemonstrationen i Märsta är en del No border lägret som just nu pågår i Stockholm. Under veckan lyfts frågor kring flyktingar, rasism och migrationspolitik. Lägret inleddes i söndags med en fredlig demonstration där cirka 500 personer, trots det ihållande regnet, tågade genom centrala Stockholm under parollen ”för en värld utan gränser”. Protester och demonstrationer höll även på andra håll och i Solna greps minst tio personer på söndagskvällen när ett hundratal personer deltog i en protest riktad mot ett utvisningsbeslut.

Fria Tidningen har pratat med ”Emma” som blev inblandad trots att hon egentligen inte hade något med demonstrationen att göra.

–Jag satt på tunnelbanan på väg till No border i Akalla. Vid Näckrosen kom det folk springande in i vagnen. Jag och min kompis stoppades av polis och trots att vi förklarade att vi inte hörde till demonstranterna släpades vi ut ur vagnen. Polisen agerade väldigt hårdhänt, de bände isär människor och krävde kroppsvisitering. En tjej som krävde att få bli visiterad av en kvinnlig polis fick svaret att ”det är ändå ingen som ser dig här” samtidigt som hon bakhölls.

”Emma” berättar att de cirka femtio personerna som polisen höll kvar inte fick lämna perrongen förrän efter tre timmar.

– När de kollat leg på alla släpades vi in i vagnen igen och eskorterades till Akalla.

Hur mår du idag?

– Jag har ont i nacken eftersom de bände så i mitt huvud. Annars känner jag mest vanmakt, säger ”Emma”.