Grekisk grop grävs allt djupare | Fria.Nu
Fria Tidningen

Grekisk grop grävs allt djupare

Krisen i Grekland är på väg att bli den djupaste nedgång något industriland drabbats av i modern tid. Det står klart sedan nya, dystra siffror visar att den grekiska ekonomin krympt med mer än sex procent det senaste året. Samtidigt beslutas om nya besparingar och lönesänkningar som påskyndar nedgången.

När den argentinska ekonomin kollapsade i samband med att landet ställde in betalningarna år 2001 föll BNP med drygt 20 procent. Lettland råkade ännu värre ut, där krympte ekonomin med hela 24 procent när finanskrisen år 2008 stack hål på de lånebubblor som bland annat svenska banker varit med och skapat.

Där är inte Grekland ännu. Men medan nedgången i Argentina och Lettland var snabba och ekonomin efter bara ett par år vände upp igen så är Grekland nu inne på sitt femte år av fallande BNP, och allt tyder på att krisen fortsätter att fördjupas.

Hur kunde Grekland hamna där? Det är en fråga med många svar.

Ett är att det är EU:s fel. Det bistra barkbrödsrecept som unionen skrivit ut åt Grekland är rakt och enkelt – ni har slösat med offentliga medel, nu måste ni skära ner utgifterna. Då försvinner underskotten och lugnet återvänder. Problemet är att verkligheten inte är lika enkel.

Samhällsekonomi är inte som en hushållskassa. Staten är beroende av skatteinkomster som skapas av ekonomisk aktivitet, och när pensioner, löner och sjukvård skärs ner minskar efterfrågan, produktion, handel – och skatteinkomster. Medan underskotten är kvar. Sambanden är väl kända, den legendariska engelska nationalekonomen John Maynard Keynes döpte fenomenet till ”sparparadoxen” - man sparar och sparar, men ändå består underskotten.

För Grekland har ”sparandet” inneburit att BNP sedan 2008 sjunkit med omkring 15 procent, en halv miljon fler är arbetslösa - och statens skuld har ökat eftersom den mäts som andel av BNP. År 2008 var den grekiska statsskulden mycket höga 113 procent av BNP, för att 2011 ha vuxit till svindlande 163 procent.

Men att EU:s åtstramningsstrategi har gjort ont värre kan inte skymma att många av krisens rottrådar också måste sökas i det grekiska samhället. En av dessa är den försämrade konkurrenskraften. Mellan år 2000 och fram till dess krisen blev akut 2009 steg enhetsarbetskostnaden, löneökningar minus ökad produktivitet, med drygt 20 procent mer i Grekland än i de länder man handlar med. Samtidigt stängde övergången till euron den säkerhetsventil som möjligheten att justera växelkursen utgjort.

Konsekvensen blev dramatisk. De senaste fyra åren har utrikeshandeln årligen visat ett underskott med mellan 10 och 18 procent av BNP. Inget land kan i längden leva med ett sådant handelsunderskott, frågan blir inte om utan när kraschen kommer.

En annan är den offentliga byråkratins ineffektivitet. Sedan länge har regeringar oavsett partifärg satt i system att öka antalet offentligt anställda och förbättra deras villkor för att vidga sitt röstunderlag. Medan det i flertalet europeiska länder förs en debatt om offentliganställdas låga löner har statligt anställda i Grekland i genomsnitt drygt 60 procent högre lön än privatanställda. Lägg till en uppblåst försvarsbudget (motiverad med den historiska ”turkskräcken”) och ett skattesystem som läcker som ett såll så är en stor del av Greklands budgetunderskottet förklarat.

Situationen förvärras också av korruptionens omfattning. Och mutorna finns på alla nivåer, från samhällets översta skikt till ”mannen på gatan”. Enligt en undersökning från organisationen Transparency international betalade en av tio greker en eller flera mutor under 2010, och offentliga sjukhus och skattekontor utpekas som särskilt angripna.

Nu är de dramatiska omröstningarna i parlamentet över och EU:s åtstramningskrav klubbade. Var detta vändpunkten för grekisk ekonomi? Nej, för en gångs skull är fackliga ledare, bankekonomer, konjunkturbedömare och politiska kommentatorer helt överens – det blir värre.

Nu får den femtedel av de grekiska löntagarna som tjänar den lagstadgade minimilönen se sina inkomster sänkas med 22 procent. Samtidigt ska de offentliga utgifterna minskas med ytterligare 3,3 miljarder euro, bland annat genom att 150 000 offentligt anställda sparkas. En så hårdför åtstramning kan inte genomföras utan negativa effekter för tillväxten. Statistiken för slutet av 2011 visar att BNP-fallet accelererar redan innan de nya åtstramningarna trätt i kraft och de EU-prognoser som talar om en nedgång i BNP på tre procent 2012 framstår som rena glädjekalkyler.

På måndag ska euroländernas finansministrar besluta om Grekland har uppfyllt EU-direktiven om att strama åt i tillräcklig grad för att få nya nödlån. Förmodligen blir det ja. Något som i sin tur banar vägen för en uppgörelse med privata långivare om att dessa skriver ned skulderna till Grekland med omkring 100 miljarder euro.

Det ger ett litet andrum. Men det innebär inte slutet på krisen, eller ens början på slutet. Snart börjar skulderna krypa uppåt igen, och ”Greklandskrisen” skapa nya svarta rubriker på tidningarnas ekonomisidor.

För Grekland kommer aldrig att kunna betala tillbaka skulderna. En betalningsinställelse kommer. Den kan ta formen av en krasch, eller ske i mjukare former där allt större delar av lånen successivt skrivs av. Men den kommer. Alla vet det. Det är därför banker, finansinstitut och hedgefonder slutat ge landet nya lån. Kvar står EU som ensam långivare, och dess motiv är inte i första hand att ”hjälpa Grekland” utan att vinna tid för att säkra sina egna banker som sitter med stora osäkra lån till den grekiska staten och begränsa spridningseffekter till andra krisländer som Portugal, Spanien och Irland.

Vad ingen däremot vet är vilka de politiska effekterna blir för grekerna, för euron och för EU den dag det officiellt erkänns ”att kejsaren är naken” och att inga sparpaket i världen kan göra det möjligt för Grekland att återbetala sina skulder.

Annons

Rekommenderade artiklar

Mordet som skakade Grekland

Ett år har gått sedan antifascisten Pavlos Fyssas mördades av en medlem ur Gyllene Gryning i Grekland.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu