Fria Tidningen

Intresset svalt för finansiering av forskningen

Det krävs en hel del forskning innan odlat kött kan köpas i affären, men forskarna saknar finansiering. Ludvig Lindström, ordförande för svenska Charity, ser flera olika forskningsfinansiärer som möjliga.

För att odlat kött ska kunna komma ut på marknaden krävs flera forskningsrön. Och detta är svårt när denna forskning i Sverige bedrivs som sidoprojekt. Ludvig Lindström, som är ordförande för svenska Charity, har följt frågan om in vitro-kött och menar att forskningen behöver betydande resurser för att komma framåt.

– Det krävs mycket mer resurser för att forskarna ska kunna komma med resultat. Det är viktigt att staten går in och bidrar, det finns mycket att vinna om man får fram odlat kött, inte minst beträffande klimatfrågan.

Under de senaste åren har tre ansökningar gällande in vitro-kött lämnats till det statliga vetenskapsrådet. Dessa ansökningar konkurrerade med andra ansökningar inom det medicinsk-tekniska området, berättar Sten Stafström som är huvudsekreterare på rådet.

– Forskningskvaliteten bedömdes som mycket bra, men vi hade fler ansökningar än vad medlen räckte till.

Ludvig Lindström ser dock även andra tänkbara forskningsfinansiärer än staten.

– Också företag som är intresserade av köttproduktion skulle kunna bidra. Det kan vara LRF eller Scan, till exempel. Men de är avvaktande just nu – de kan väl inte så mycket om odlat kött, säger han.

Margareta Thorgren, som är kommunikationsdirektör på Scan, berättar att Scan följer forskningen om odlat kött men att företaget i nuläget inte gör mer i frågan.

– Vi vet för lite om det och det ligger långt fram i tiden, menar hon.

Enligt Thorgren har Scan inte diskuterat frågan om att stödja forskningen om odlat kött. Hon utesluter dock inte att det skulle kunna bli aktuellt i framtiden:.

– Visst, om det kommer nya rön och om det skulle visa sig att det är en tänkbar väg att gå. Vi är openminded, säger hon.

Var kan man då hitta stöd för odlat kött? Organisationen Djurens rätt menar att odlat kött visserligen är bättre än konventionellt kött, men att det inte är den bästa lösningen. Cecilia Mille, som är sakkunnig i frågan hos Djurens rätt, ser tre problem med odlat kött.

– För det första måste ursprungscellerna tas från djur och det måste ske många gånger eftersom odlingarna åldras. Det innebär fortsatt djurhållning och eventuellt smärtsamma biopsier. För det andra finns det EU-krav på nya matprodukter som innebär att man måste göra djurförsök innan odlat kött kan introduceras på marknaden. Och för det tredje kräver odling av kött en oerhörd resursinsats. Om motsvarande skulle satsas på vegoprodukter skulle man komma längre, tror Cecilia Mille.

En grundförutsättning för att odlat kött på sikt ska kunna bli ett alternativ är att det går att hitta konsumenter som vill köpa odlat kött. Och Cecilia Mille ser inte någon större marknadspotential.

– Vem skulle vilja äta odlat kött? Människor som i dag äter kött skulle se odlat kött som onaturligt. Många vegetarianer skulle nog hellre fortsätta äta vegetariskt.

Ludvig Lindström har en mer positiv syn på möjligheterna.

– Många är skeptiska, odlat kött känns som onaturligt. Men en undersökning på EU-nivå visade att 50 procent av de tillfrågade kunde tänka sig att prova på odlat kött. Ju mer information som konsumenterna får desto mindre skeptiska blir de. Odlat kött är ju klimatsmart, bra för djuren och hälsosamt, säger han.

Fakta: 

Charity International är en politiskt och religiöst obunden välgörenhetsorganisation. Organisationen har som mål att på en vetenskaplig grund öka individers lycka och välbefinnande. Charitys svenska gren har lokalgrupper på flera orter i landet.

Djurens rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med omkring 35 000 medlemmar.

Läs även:

 • ”Många börjar se de etiska vinsterna med odlat kött”

• Enkät: Vilken inställning har ditt parti till köttodling?

 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny lag om koldioxidlagring på gång

Regeringen har lagt ett lagförslag om att koldioxidlagring under jord ska bli tillåtet. Tekniken är kontroversiell och lagförslaget kritiseras för att vara för passivt. Nu föreslår Vänsterpartiet att koldioxidlagring endast ska tillåtas för bioenergianläggningar.

Fria Tidningen

Etanolbilars klimatnytta ifrågasätts

Enligt Trafikverket ger nya etanolbilar 17 procent lägre klimatpåverkan än bensinbilar. Nu ifrågasätts om det är försvarbart att fortsätta subventionera etanol med så liten miljönytta.

Fria Tidningen

Import och nya mattrender bakom ökad köttkonsumtion

Klimateffekterna av köttproduktionen har fått allt större fokus på senare år. Trots det fortsätter köttkonsumtionen att öka. Det beror främst på ökad import, men även LCHF-dieten och andra mattrender kan ha bidragit.

Fria Tidningen

Samhället saknar beredskap för en energikris

Råoljeproduktionen nådde sin topp år 2006. Nu är vi redan inne i en energikris som kommer att leda till en långvarig ekonomisk kris. Det är det obekväma budskapet i en rapport som Jämtlands och Västernorrlands energikontor låtit ta fram.

Fria Tidningen

Få satsningar på biometanol

Biobaserad metanol skulle effektivt kunna ersätta en stor del av all bensin och diesel i landet. Den enda större metanolsatsningen står Björn Gillberg för, som planerar att starta den första storskaliga biometanolfabriken i världen. Men enligt Energimyndigheten är tekniken inte färdigutvecklad än.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu