EU har antagit ett direktiv om geologisk lagring av koldioxid. Som en följd av den har regeringen i mars i år lagt en proposition till riksdagen om att tillåta koldioxidlagring både under havsbotten och under mark. Frågan ska debatteras i riksdagen den 8 juni.

– En av tankarna bakom är att möjliggöra fortsatt forskning avseende koldioxidlagring, säger Susanne Gerland, ämnesråd på miljödepartementets rättsråd.

Koldioxidlagring är dock kontroversiellt och inom miljörörelsen råder skepsis mot tekniken. Dels på grund av att tekniken inte är tillräckligt utredd och för att man tycker att fokus borde vara på att minska användningen av fossila bränslen.

Riksdagsledamoten Jens Holm (V) ser dock möjligheter med tekniken – om den används rätt. Han kritiserar regeringens proposition för att vara för passiv och att den bara svarar mot EU:s krav. Han menar att koldioxidlagring främst borde användas till att sänka halterna av koldioxid i atmosfären.

– Vi vill använda koldioxidlagring för att få negativa utsläpp.

Vänsterpartiet föreslår därför, i en motion, att koldioxidlagring endast ska tillåtas för bioenergianläggningar.

– Det viktiga är att medlen ska gå till förnybar energi. Annars är risken att vi låser fast oss vid fossila bränslen, varnar Jens Holm.

Men Susanne Gerland pekar på att EU-direktivet, som är grunden för propositionen, inte är utformat för bioenergi. Hon ser inte heller att det skulle finnas biobränsleanläggningar i Sverige där koldioxidlagring skulle kunna bli aktuellt.

–- För Sveriges del är det främst stål- och cementindustrier som kan komma i fråga, säger hon.

Tekniken för avskiljning och lagring av koldioxid är ny och används bara på några få ställen.

– Tekniken finns i dag vid bland annat Sleipnerfältet i Norge, men den behöver skalas upp från forskningsstadiet till industriell skala, berättar Linda Wickström på Sveriges geologiska undersökning, SGU.

För att kunna lagra koldioxiden behövs anläggningar för avskiljning, transport till lagringsplatsen och lagring. Kostnaderna för att avskilja och lagra koldi¿oxid bedöms därför bli höga.

– De som tjänar på detta är de anläggningar som har störst utsläpp. I Europa är det främst stora kraftverk som använder olja, gas och kol, säger Linda Wickström.

Regeringens lagförslag innebär att industrin själv ska finansiera koldioxidlagringen. Susanne Gerland berättar också att tillsynsansvaret inte slutar med att lagringsplatsen tas ut drift.

– Minst 50 år efter att anläggningen stängts ska verksamhetsutövaren betala tillsynen.

Jens Holm pekar dock på att medel från EU:s handelssystem för utsläppsrätter avsatts för koldioxidlagring.

– Det är offentliga medel som kunde ha använts för annat.

– Vi vill också att det ska vara tydligt att staten inte i framtiden subventionerar lagringen, säger Holm.

I juni väntas riksdagen fatta beslut om lagändringen, som föreslås träda i kraft 2013.