Få satsningar på biometanol | Fria.Nu
Fria Tidningen

Få satsningar på biometanol

Biobaserad metanol skulle effektivt kunna ersätta en stor del av all bensin och diesel i landet. Den enda större metanolsatsningen står Björn Gillberg för, som planerar att starta den första storskaliga biometanolfabriken i världen. Men enligt Energimyndigheten är tekniken inte färdigutvecklad än.

Det finns inte tillräckligt med biomassa i världen för att ersätta all bensin och diesel med biodrivmedel samtidigt som livsmedelsproduktionen bibehålls. Därför är det viktigt att hushålla med den tillgängliga biomassan. Och ett av de effektivaste sätten att tillverka förnybara drivmedel är metanolproduktion genom förgasning (se faktaruta). Metanol betraktades också under en period på 1980-talet som det mest intressanta alternativa drivmedlet i Sverige. Men från slutet av 1980-talet koncentrerades intresset istället till etanol och biogas. Magnus Henke på Energimyndigheten berättar att det även i dagsläget är ont om satsningar på biometanol.

– Energimyndigheten har inga projekt rörande biometanol i dagsläget. Det är relativt stendött när det gäller metanol förutom Värmlandsmetanol AB, säger han.

Det Magnus Henke syftar på är Värmlandsmetanol AB:s planer på en fabrik i Hagfors – som skulle bli den första storskaliga biometanolfabriken i världen. Företaget, som startades av Björn Gillberg för tio år sedan, har kommit ganska långt på vägen och bland annat förvärvat mark och fått detaljplanen för fabriksområdet antagen. Dessutom har det tyska företaget ThyssenKrupp Uhde sedan 2009 projekterat anläggningen.

– Tekniskt sett har vi kommit långt. Nu behövs kapital, säger Björn Gillberg som är vd§ för företaget.

Som ett led i finansieringen för det närmaste året har företaget nyligen genomfört en aktieemission. Bara under det närmaste året behövs 170 miljoner kronor.

Enligt Gillberg har det varit svårt att få den svenska kapitalmarknaden att satsa på ett projekt med så lång ledtid som tio år.

– De vill ha avkastning snabbt. Det är därför det inte byggs så många helt nya industrier i Sverige i dag.

Dessutom har EU:s konkurrensregler varit ett hinder för statligt stöd.

– Det går att få pengar till forskning och utveckling men inte till kommersiella projekt. Det är ett dilemma, säger Gillberg.

Och enligt honom är det inte forskning som behövs utan storskaliga anläggningar. Tekniken för att framställa metanol genom förgasning är väl etablerad, menar han.

– Uhde har byggt 100 kolförgasningsanläggningar i världen. De är dock inte baserade på skogsråvara.

Men Energimyndigheten håller inte med om att tekniken för att tillverka metanol ur skogsråvara skulle vara färdigutvecklad.

– Det återstår mycket för att få en anläggning att fungera. Det handlar om tjärreningsteknik exempelvis, säger Magnus Henke.

Om det byggs en fabrik för biometanol ser den i alla fall ut att få avsättning för sin metanol. Enligt ett EU-direktiv ska nämligen 10 procent av all motorbränsle vara biobaserad år 2020. Björn Gillberg frågar sig hur Sverige ska kunna få fram så mycket biobaserat drivmedel:

– Vår anläggning ska kosta 3,5 miljarder kronor och för att tillgodose Sveriges behov krävs flera anläggningar. Det kräver gigantiska investeringar.

Magnus Henke håller med om att det blir svårt för Sverige att klara EU-direktivet.

– Vi har börjat vår klättring men vi håller inte tillräckligt hög takt. Vi är tvåa i ligan efter Tyskland men det ser inte ljust ut i dagsläget. Metanol vore ett bra alternativ om man kunde få ordning på produktionsprocessen, säger han.

Biometanolens potential:

I Sverige finns 23 miljoner hektar skogsmark och 2 miljoner hektar åkermark. Det innebär att potentialen att tillverka biodrivmedel från skogsråvara är mycket större än motsvarande för jordbruksprodukter. Med förgasningsteknik kan metanolen framställas med ungefär dubbelt så hög verkningsgrad som till exempel etanol ur spannmål. Metanol ur skogsråvara har således större potential än etanol att ersätta en stor del av den bensin och diesel som används i landet.

 

För- och nackdelar med biometanol

 + Metanol ur biomassa ger endast små utsläpp av växthusgaser
+ Metanol kan tillverkas ur skogsrester och liknande till en förhållandevis låg kostnad.
+ Metanol har visat sig fungera väl som fordonsbränsle.
+ En liten andel metanol kan redan nu blandas in i vanlig bensin. I och med detta kan metanol introduceras i stor skala direkt.
+ Metanol är inte cancerframkallande eller mutagent och bryts ned i naturen.

- Metanol har en hög akut giftighet. Därför är det viktigt att metanol hanteras i slutna system på samma sätt som bensin.
- Metanol är korrosivt på många material och ställer krav på material i motor och bränslesystem.
- Metanol har hälften av det energiinnehåll per liter som bensin. Därför krävs det större tank på fordonet för få samma räckvidd som för en bensinbil.

 

Fabriken i Hagfors
Fabriken i Hagfors ska tillverka metanol genom förgasning av skogsråvara och blir den första storskaliga biometanolfabriken i världen.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Brist på politiska visioner för en hållbar utveckling

De politiska visionerna för en hållbar utveckling präglas mest av kortsiktighet och marginella justeringar. Det menar forskaren Rasmus Karlsson. Han anser att man måste omformulera klimathotet som en möjlighet för samhället.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu