Romerna beskrivs återkommande som Europas största etniska minoritet. Det beräknas finnas mellan 10 till 16 miljoner romer i Europa idag och deras sammanlagda befolkning överstiger många europeiska länders. Men trots den fattigdom och förföljelse de möter är romernas välfärd lågt prioriterad av EU:s institutioner.

Sent i juli när franska myndigheter meddelade att de godkänt utvisningar av romer från Frankrike till Rumänien och Bulgarien, och rivningar av romska läger, förklarade EU-kommissionen till en början att detta enbart var en fråga för de enskilda ländernas regeringar.

Men efter att nära tusen romer hade utvisats från Frankrike i augusti började EU-kommissionen till slut ifrågasätta huruvida förfarandet var lagligt. I en skrivelse som inte gjorts offentlig är kommissionen tveksam till de franska myndigheternas försäkran om att alla utvisningar skett frivilligt och därför inte står i strid med 2004 års lag – lagen om människors fria rörlighet inom EU – som förbjuder utvisningar av grupper av människor från ett EU-land till ett annat.

Enligt skrivelsen är de bidrag på motsvarande 930 kronor för barn och 2 800 kronor för de vuxna som utvisats inte tillräckligt för att undanta Frankrike från EU:s principer för fri rörlighet.

– Bryssel reagerade sent. I slutet av juli meddelade de franska myndigheterna vad som var på gång, men det första uttalandet från Viviane Reding, EU:s människorättskommissionär, kom först i slutet av augusti, säger Sophie Kammerer från Europeiska nätverket mot rasism.

Kammerer poängterar att enligt europeisk lag måste utvisningsbeslut meddelas skriftligen en månad innan de verkställs, och det måste också finnas möjlighet att överklaga beslutet.

– Det är uppenbart att detta inte respekterats. Lägren revs en dag och människorna uppmanades att ge sig av nästa dag.

Hittills har dock inte EU:s människorättskommissionär Viviane Reding visat hon skulle vara villig att inleda rättsliga åtgärder mot Frankrike. Matthew Newman, talesman för EU-kommissionären, tillbakavisar kritiken om att kommissionen tvekat att reagera.

– Kommissionen har varit djupt involverad i frågor som berör romerna i flera år och mycket pengar har satsas på integration. Om något, så har vi försökt att uppmärksamma den diskriminering som romer utsätts för.

Frankrikes migrationsminister Eric Besson sa vid ett besök i Bryssel i förra veckan att det inte skett några "kollektiva utvisningar", men att en del romer har varit tvungna att lämna Frankrike eftersom de gjort sig skyldiga till stöld och ägnat sig åt "aggressivt tiggeri". Han hävdade också att Frankrike utsatts för "onödiga och skandalösa anklagelser".

De allt tuffare tagen mot romerna i Frankrike har vissa likheter med händelserna i Italien i maj 2008 och det så kallade "säkerhetspaketet" som ledde till rivningar av romska läger och utvisning av dem som inte kunde bevisa att de hade en fast anställning. Sedan dess har tusentals romer tvingats att lämna landet.

Den senaste vågen av attacker mot romer tog sin början i juli när Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen uppmanade danska myndigheter att se till att "kriminella romer" greps och utvisades. Fler än 20 romer utvisades från Danmark strax efter det. Tyskland, Belgien, Storbritannien och Sverige är några av de EU-länder som antingen vidtagit åtgärder mot romer eller uttalat sin avsikt att göra detta.

Samtidigt har högerextrema politiker i flera delar av Europa beskyllt romer för brottslighet. Det högerextrema partiet Jobbik i Ungern har krävt att romer ska tvingas att bo i särskilda läger avskilda från resten av landets befolkning. Som en reaktion på det svarade Ungerns socialistiska parti att man hoppades det inte var koncentrationsläger Jobbik ville uppföra.

Rasismen mot romer tog sig i uttryck på ett särskilt våldsamt sätt i Slovakien i slutet av augusti när en beväpnad man dödade sex romer i Bratislava. Enligt en del människorättsaktivister har morden samband med de negativa stereotyper av romer som förs fram av inflytelserika europeiska politiker.