Solen skiner och Martin Hansen och Marçal Morell sitter i gräset i Kungsparken. Runt omkring äter folk glass och solar. Många har semester, men för Martin och Marçal finns ingen semester, men heller inga jobb.

De är två av många européersom migrerat, av olika anledningar. Marçal, som kommer från Barcelona, hade länge drömt om att bo utomlands och lära sig språk och när han träffade sin flickvän, som kommer från Sverige, valde han att flytta hit förra året. Även tyska Martin flyttade till Sverige i första hand för sin svenska flickvän, men också för att komma undan den ekonomiska krisen.

I spåren av krisen ser många européer att den enda lösningen för att kunna att hitta jobb och försörja sig själv är att flytta till något annat land. I Marçals hemland Spanien låg exempelvis arbetslösheten i april i år på 25 procent, enligt EU:s offentliga statistik, och runt 50 procent bland unga. Marçal påpekar att det inte var orsaken till att han flyttade, men att han nu när han är i Sverige behöver hitta ett jobb. Både han och Martin trodde att det skulle bli lätt. De hade fel.

– Många i Europa har en förskönad bild av Sverige. Jag hade hört av bekanta att det nog inte skulle vara så svårt att få jobb som tyskalärare till exempel. Men det går inte. Det är helt omöjligt att få ett jobb utan personnummer, man kan inte göra någonting i Sverige utan ett personnummer, säger Martin som GFT följer med i jakten på de magiska siffrorna, men först ska vi backa bandet och se vad alltihop handlar om.

”Den dag en finsk skogsarbetare med glädje tar, och får ett jobb på en fransk vingård, då fungerar EMU.”

Det något av legendariska citatet från före detta socialdemokratiska statsministern Göran Persson (Dagens politik 9/5 1996) handlar i första hand om EMU, men säger lika mycket om Perssons positiva syn på migration som en väg ur arbetslöshet. Även nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M) talar sig varm om arbetskraftsinvandring. Den fria rörligheten är en av EU:s grundprinciper, och innebär att EU-medborgare och personer från EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge har rätt att söka jobb och arbeta i andra medlemsländer. Studier visar också hur migration kan lyfta såväl migranter som deras familjer och hemorter ur fattigdom och hur mottagarländer gynnas ekonomiskt.

Nationalekonomen Joakim Ruist vid Handelshögskolan i Göteborg har räknat på de skatter och avgifter som 4 000 slumpmässigt valda rumäner och bulgarer betalade in till svensk offentlig sektor åren 2007–2010, och vägt detta mot vad offentlig sektor betalat ut i form av bidrag, sjukvårdskostnader och annat. Resultatet visar att Sverige gör en nettovinst på 30 000 kronor per migrant.

Hur många EU-migranter som bor i Sverige är svårt att säga, eftersom endast de som stannat mer än tre månader behövt registrera sig (innan 1 maj, nu behöver ingen registrera sig) men januari-maj i år registrerades 6 254 EES-uppehållsrätter, varavde flesta gällde personer från Polen, Rumänien och Tyskland. Därefter var Frankrike, Storbritannien och Spanien vanliga länder.

Mellan 1994 och 2013 mer än tredubblades antalet personer som flyttade till Sverige årligen tack vare uppehållstillstånd och uppehållsrätter enligt EU och EES.

Men det finns en rad faktorer som sätter käppar i hjulet för att de personer som kommit till Sverige som EU-migranter ska kunna bli en del av det svenska samhället.

– Den fria rörligheten inom EU fungerar inte i praktiken, det finns en massa gömda gränser. Personnumret är en sådan gräns, säger Martin.

Det är hos Skatteverket man kan ansöka om personnummer. I dag är det måndag och kön är ganska kort på kontoret i Rosenlund. En av de anställda tar emot när Martin frågar hur han ska gå tillväga för att få ett personnummer.

– Har du jobb? är den första frågan.

Ett arbetskontrakt på minst sex månader ger rätt till ett personnummer. Men Martin förklarar att han inte har något jobb.

Då är det andra alternativet att ha ”tillräckligt med egna medel” samt bevis på att man har en heltäckande sjukförsäkring hemifrån. Martin påpekar att det inte står någonstans vad som är tillräckliga medel och personen på Skatteverket säger att det är ungefär 150 000 kronor för ett år.

– Pengarna avgör om du får ett personnummer, säger Martin senare. Det är diskriminering. Man är olika också, och kan leva på olika mycket pengar.

Förutom pengarna måste man också ha den heltäckande sjukförsäkringen, som ska gälla för ett helt år, så att inte Sverige behöver betala eventuell sjukvård.

Den anställda mannen på Skatteverket berättar att detta är en punkt som skapar bekymmer för många migranter.

– Om man inte har jobbat i sitt hemland de senaste månaderna kan det innebära att man inte är försäkrad, säger han.

Utan jobb, pengar och sjukförsäkring finns det ett annat sätt att få ett personnummer. Det är om man har en familjemedlem i Sverige. Då kan man ansöka om uppehållstillstånd hos Migrationsverket. Som familj räknas, förutom i undantagsfall, endast sambo, make, maka, registrerad partner och barn under 18 år. Det var på den vägen Marçal fick personnummer, men Martin har haft det tuffare eftersom han inte är sambo med sin flickvän. På grund av bostadsbristen bor hon i ett kollektiv i Majorna och han tillsammans med en annan person på Brännö, men målet är att flytta ihop. När Martin senast ringde Migrationsverket för att höra hur lång tid det i så fall skulle ta att få uppehållstillstånd var svaret: 16 månader.

– Vad ska man göra i 16 månader i en helt meningslös situation? Jag fragade vad jag ska göra under tiden utan personnummer. Hon sa att man kan få jobb om man har samordningsnummer. Men det stämmer inte, det vet vi från EU Migrants-föreningen, säger Martin.

En annan sak som ofta krävs för att få jobb är ett svenskt bankkonto. Men för att öppna ett bankkonto behövs ofta ett personnummer.

Vi går till Swedbank vid Järntorget för att testa.

– Vi öppnar inget konto om man inte har svenskt personnummer, förklarar banktjänstepersonen. Du får skaffa det.

Martin förklarar läget och banktjänstepersonen ser förvånad ut.

– Oj, är det så svårt. Ja, vi vet ju inte hur det funkar. Men det är tuffare regler på grund av pengatvätt och terrroristgrejer, så var det inte för tio år sedan. Vi skyddar oss och det gör det svårare för alla, men det är vår policy.

Många arbetsgivare vill också att den anställde ska kunna svenska. GFT gick igenom de 20 senast upplagda jobbannonserna hos Arbetsförmedlingen den 15 juni. 30 procent av dessa ställde krav på att sökande pratade svenska redan i annonsen, sedan tillkommer att fler av arbetsköparna kan ta upp det vid kontakt.

När Martin kom till Sverige märkte han snabbt att arbetsköpare ställde krav på att kunna svenska, så han vände sig till Komvux för att studera Svenska för invandrare, SFI, men även där möttes han av beskedet: det krävs personnummer för att få läsa SFI.

Martin har nu bott i Sverige i tio månader och den kvarstående drömmen är att få ett jobb.

– Vilket jobb som helst, betonar han. Nu kan jag inte delta i samhället, tjäna pengar eller betala skatt.

Men han upplever att han är fast i ett moment 22, där personnummer, bankkonto och svenskakurs krävs för att få jobb, men jobb krävs för att få personnummer.

Varken Marçal eller Martin förstår varför det är så svårt att ta sig in i samhället, för Sverige är migranterna en vinst menar de.

– Spanien har betalat min utbildning och Sverige kan få användning av den gratis, säger Marçal.

För att stötta varandra och andra i samma situation har Martin, Marçal och ett par personer till startat gruppen Göteborg EU Migrants. De ses en gång i veckan och vänder sig till alla EU-migranter. Där deltar personer från olika länder och olika samhällsklasser. Både Marçal och Martin betonar att de själva är privilegierade jämfört med en del migranter, de ser det som att de valt att flytta medan andra inte har någon valmöjlighet utan tvingas migrera för att kunna försörja sig. Men en sak har alla i gruppen gemensamt:

– Vi drabbas alla av reglerna på samma sätt och kämpar tillsammans, säger Martin Hansen.

Efter besöket på banken sätter vi oss på en bänk på Järntorget. Marçal och Martin diskuterar vad lösningen skulle vara. Det är inte personnumret i sig som är det viktiga, utan att kunna delta i samhället. Om det inte ställdes krav på personnummer hela tiden skulle det inte vara något problem att vara utan, konstaterar de.

För Marçal har nu Sverige öppnat sina dörrar sedan han fick personnumret men Martin befinner sig i vad han beskriver som ”att vänta på en läkare, men det är aldrig någon som kallar dig”.

– Psykologiskt är det nedbrytande. Många migranter blir psykiskt sjuka, säger Martin. Jag funderar på att flytta härifrån, även om jag egentligen inte vill.