Regeringen har utsett en jurist med bakgrund i konsumenträtt till att leda den myndighet som ska hålla spelmarknaden i schack. Frågan är om uppdraget matchar verkligheten.

Peter Knutsson tillträder som generaldirektör för Spelinspektionen den 17 augusti 2026. Sex år framåt, till sista augusti 2032, ska han styra den myndighet som bestämmer vilka spelbolag som får verka i Sverige och hur de ska bete sig. Han efterträder Johan Röhr, som vikarierat sedan Camilla Rosenberg lämnade posten.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman säger i ett pressmeddelande att den svenska spelmarknaden ska präglas av hög säkerhet och starkt konsumentskydd. Han lyfter Knutssons kunskap i konsumentfrågor som skäl till valet.

Ett regleringsbrev med begränsade muskler

Spelinspektionens regleringsbrev för 2026 ger myndigheten två konkreta uppdrag. Det ena: redovisa vilka åtgärder olicensierade onlinespelsbolag kan vidta för att hindra svenskt deltagande, med utgångspunkt i promemorian Spellagens tillämpningsområde (Ds 2025:23). Det uppdraget skulle ha lämnats in senast 31 mars 2026.

Det andra uppdraget är mer administrativt: förvalta innehållet på verksamt.se och rapportera anslagsprognoser fyra gånger per år.

Myndigheten får ökade anslag. 2 miljoner kronor extra för 2026, 2,1 miljoner för 2027 och 2,2 miljoner för 2028. Pengarna ska gå till informationssäkerhet, digitalisering och utveckling av Spelpaus.se.

Det är inte mycket. Spelinspektionens verksamhetsplan 2026-2028 beskriver en myndighet som ska bedriva riskbaserad tillsyn, utveckla metoder mot olagligt spel, arbeta med matchfixning enligt Macolinkonventionen, stärka spelansvaret och samtidigt bygga upp sin egen interna styrning efter Riksrevisionens granskning från oktober 2024. Allt med några miljoner extra.

En jurist utan spelbranschbakgrund

Knutsson kommer från rollen som reklamombudsman, dit han tillträdde i augusti 2024. Dessförinnan var han enhetschef på Finansdepartementet. Han har arbetat åt EU-kommissionen och varit rådgivare åt Finansinspektionen. Över 20 år som chef och ledare, enligt regeringens pressmeddelande.

Det finns inga kända kopplingar till spelindustrin. Det är värt att notera i en bransch där revolving door mellan tillsynsmyndighet och operatörer har varit ett återkommande problem i flera europeiska länder.

Men bakgrunden som reklamombudsman väcker en annan fråga. Reklamombudsmannen är en självreglerande instans, finansierad av näringslivet själv. Den har inga sanktionsbefogenheter. Spelinspektionen har däremot rätt att dra in licenser och utfärda sanktionsavgifter. Steget från att uttala sig om marknadsföring till att faktiskt straffa bolag som bryter mot lagen är inte litet.

Olicensierat spel: det stora hålet

Verksamhetsplanen är tydlig med att det olagliga spelet riskerar att underminera hela syftet med den svenska spelregleringen. Spelinspektionen har förbudsförelägganden och främjandeförbud som verktyg. Men planen erkänner också att myndigheten, till dess att lagstiftningen ändras, måste utveckla sina metoder för att utreda ärenden om olagligt spel.

Regeringsuppdraget om deltagarkriteriet, som skulle redovisas i mars 2026, handlar om hur bolag utan svensk licens kan hindras från att nå svenska spelare. Det är en fråga som branschorganisationen BOS har drivit hårt, med argumentet att den olicensierade marknaden växer och att kanaliseringsgraden sjunker.

Spelberoendes riksförbund har å sin sida länge pekat på att olicensierade bolag inte omfattas av Spelpaus och inte har samma krav på spelansvar. För den som redan har problem med sitt spelande är skillnaden mellan licensierat och olicensierat inte en juridisk detalj utan en fråga om skydd finns eller inte.

Spelpaus och matchfixning

Spelpaus.se, det nationella självavstängningsregistret, får en ny kortare avstängningsperiod på 10 dagar under 2026. Den infördes efter att ha tagits fram under hösten 2025. Myndigheten ska också arbeta för ökad kännedom om registret.

Matchfixningsarbetet befinner sig i ett tidigare skede. Sverige antog Macolinkonventionen 2024 och Spelinspektionen har under 2025 anpassat verksamheten till konventionens regler. En kartläggning av licenshavarnas arbete visar behov av regelutveckling kring rutiner för att upptäcka misstänkt matchfixning. Det arbetet ska genomföras under 2026.

Matchfixningsrådet ska utvecklas på både strategisk och operativ nivå. Informationsdelning och analysmetoder ska byggas ut under 2026-2027.

Tillsynen efter Riksrevisionen

Riksrevisionens granskningsrapport från oktober 2024 lämnade förslag som Spelinspektionen nu arbetar med att följa upp. Verksamhetsplanen anger att myndigheten ska utveckla och följa upp tillsynsverksamheten i enlighet med dessa förslag.

Vad granskningen konkret visade, hur många ärenden som ligger obehandlade och vilka resurser som faktiskt saknas framgår inte av de offentliga handlingar som finns tillgängliga i dagsläget. Spelinspektionen har inte publicerat några ärendestatistik för 2026.

Peter Knutsson tar över en myndighet som fått ett brett mandat men smala resurser, i en bransch där gränsen mellan lagligt och olagligt blir svårare att dra för varje år som går.