I mars 2026 dömdes en svensk influencer till ett år och tio månaders fängelse för främjande av olovligt spel. Det är första gången någon fälls för att ha marknadsfört olicensierade onlinespel i Sverige. Men domen är inte laga kraft, och jurister varnar för att kalla den prejudikat.

Linköpings tingsrätt fällde influencern för grovt främjande av olovligt spel, grovt bokföringsbrott och grov näringspenningtvätt. Enligt domen hade marknadsföringen skett systematiskt, mot betalning, riktad mot en stor följarskara. Straffet blev fängelse.

Det låter som en tydlig signal. Men signalen har en brist.

Överklagat och inte klart

Christofer "Chrippa" Lundström, som dömdes i december 2025 för liknande brott, har överklagat sin dom till hovrätten. Så länge målet inte vunnit laga kraft finns inget prejudikat. Det krävs en avgörande instans, normalt Högsta domstolen eller åtminstone en hovrättsdom som inte överklagas vidare, för att rättsläget ska vara fastställt.

– Det är ett prioriterat område och det rör både spelbolagen som riktar sig till Sverige utan svensk licens men också marknadsföringen, säger Marcus Aronsson, utredare på Spelinspektionen, till SVT.

Spelinspektionen hanterade under 2025 elva ärenden gällande främjande av olagligt spel. Sex av dem riktade sig mot influencers, fem mot reklambanners på webbplatser. Myndigheten har prioriterat just influencers eftersom barn och unga exponeras mest för den typen av marknadsföring.

Ansvaret har flyttat

Tidigare låg marknadsföringsansvaret hos mediehusen. En tidning som publicerade en spelannons kunde hållas ansvarig. En tv-kanal som sände en reklamfilm likaså. Reglerna var skrivna för en värld där reklam passerade genom redaktioner och granskades innan publicering.

Den världen finns inte längre.

I dag sker marknadsföringen genom enskilda konton på Instagram, TikTok och YouTube. En influencer med 200 000 följare når lika många som en lokaltidning, men utan utgivare, utan granskning, utan den ansvarskedja som presslagen bygger på. Konsumentverket har slagit fast att företaget som anlitar en influencer har huvudansvar, men att även influencern själv och mellanhänder kan bära parallellt ansvar.

Plattformarna själva, Meta, ByteDance, Google, står i praktiken utanför. De tillhandahåller infrastrukturen men omfattas inte av den svenska spellagens marknadsföringsförbud på samma sätt.

Tre av fyra tonåringar ser spelreklam varje vecka

En undersökning från CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, visar att 75 procent av unga under 18 år ser spelreklam varje vecka. Samtidigt ökar minderårigas spelande. Spelinspektionen pekar ut just den exponeringen som skälet till att influencers prioriteras i tillsynen.

– Marknadsföring som riktar sig mot unga, särskilt minderåriga, spelare är särskilt viktig att ingripa mot eftersom denna möjliggör kringgåenden av den 18-årsgräns som finns i Sverige för spel om pengar, skriver Spelinspektionen i sin lägesbild från 2026.

Patent- och marknadsöverdomstolen har i ett tidigare mål, PMT 2054-18, slagit fast att reklamidentifiering i influencerkontext kräver att genomsnittskonsumenten redan efter en flyktig kontakt ska kunna uppfatta att ett inlägg är marknadsföring. Det räcker inte med en diskret hashtag eller en formulering djupt ner i bildtexten.

Vad domen faktiskt säger

Tingsrättens dom mot influencern i mars 2026 slår fast att den som mot betalning systematiskt marknadsför spel utan svensk licens begår ett brott enligt spellagen. Det spelar ingen roll om personen kallar sig "content creator" eller "samarbetspartner". Det spelar ingen roll om innehållet ser ut som en rekommendation mellan vänner. Funktionen avgör: styr materialet spelare mot ett kommersiellt spelerbjudande är det marknadsföring.

Straffet blev fängelse, inte villkorlig dom eller böter. Det är ovanligt. Tidigare har liknande ärenden lett till administrativa sanktioner eller mildare påföljder. Tingsrätten valde en repressiv linje och motiverade det med brottets systematiska karaktär och de intäkter det genererat.

Men tingsrätten är första instans. Domen kan överklagas. Och så länge den inte vunnit laga kraft är den vägledande, inte bindande.

Plattformarna sitter kvar

Medan enskilda influencers riskerar fängelse och Spelinspektionen lägger resurser på att identifiera och delge marknadsföringskonton, har ingen myndighet verktyg att kräva ansvar av de plattformar där marknadsföringen publiceras. Meta och TikTok har egna reklamregler, men de är frivilliga och tillämpas inkonsekvent.

Spelinspektionen kan förbjuda en influencer att fortsätta. Myndigheten kan inte förbjuda en plattform att visa innehållet.

Det är den verkliga obalansen i det här rättsläget. Ansvaret har lagts på den enskilda personen som håller i telefonen, inte på den som äger servern.