Under våren har min hyresvärd, trots de boendes protester, röjt runt i rabatterna kring huset där jag bor. Fina gamla syrener, schersminbuskar, rosor och vildvin har ryckts upp med rötterna och fraktats bort. Ett stort antal män, gubbar och killar har kommit och gått med ritningar, verktyg och stora brummande maskiner. Män, gubbar och killar, nota bene. Och sedan, när de nya växterna skulle planteras ut, då kom två kvinnor som kröp runt och grävde och låg på knä i jorden – det var nästan så att jag blev lite rörd. Eller upprörd, jag vet inte, för man kan ju undra vart det barkar hän med jämställdheten. Eller med den här världen, så uppenbart byggd, styrd och ledd av män.