Po Tidholm skrev nyligen en uppmärksammad artikel i DN där han kritiserade Legos stereotypa tänkande kring pojkar och flickor. Han berättade att Lego gjorde stora förluster i början av 2000-talet, men att man sedan lyckades vända trenden genom att marknadsföra sig mot små pojkar, med fokus på deras intresse för krigare, vapen, action och teknik. Eftersom flickorna inte nåddes av den nya satsningen tog man reda på vad de ville ha och lanserade sedan konceptet Lego friends, en pastellfärgad värld inriktad på relationer, omvårdnad och vardagliga roll-lekar. Po Tidholm var förbannad i sin artikel, och det blev jag också när jag läste, men av en annan anledning.

”Resten av samhället strävar efter jämställdhet” skrev han, “fler kvinnor i parlamenten, företagsstyrelserna och det teknikorienterade arbetslivet, men Lego har listat ut att kvinnor av naturliga skäl hellre vill baka cupcakes, sy modekläder, driva en skönhetssalong, odla morötter och ta hand om sjuka djur”.

Och? tänkte jag. Vad är det för fel på bakning, sömnad och morötter? Om man bortser från det där med ”naturliga skäl” – vad är jämställdhet egentligen? Måste alla slåss om samma platser i arbetslivet, klättra på varandra och bli chefer, ministrar och tekniker? Det är väl alldeles utmärkt att Lego balanserar upp det ensidiga utbudet av vapen, fordon och monster med lite blommor, bakverk och medkänsla. Jag är ordentligt trött på nedvärderandet av det som traditionellt har kommit att förknippas med kvinnor och det slentrianmässiga, okritiska tänkandet kring den manliga normen. Så länge Lego ägnar sig åt att tillverka Star wars-figurer och Bionicles åt pojkar är allt som det ska i världen, men börjar man sälja Stephanies bageri och Olivias trädkoja för tjejer, då tar det hus i helvete!

Jag blir alldeles matt när jag tänker på sådant här och jag tycker ärligt talat att det är hög tid för samhället att på allvar börja ta till sig och internalisera det så kallade kvinnliga. Kvinnor har i många år nu försökt erövra männens domäner, men tro mig, det skapar ingen bättre värld. Det leder till stress, utbrändhet, kortsiktigt vinsttänkande, miljöförstöring och alienation. Vill vi leva i ett samhälle där vi värnar om allas vår vardag och tar hand om varandra? Vill vi satsa på relationer, på samarbete människor emellan och respekt för djuren och miljön? Vill vi på allvar att förskolepersonal och sjuksköterskor ska värderas lika högt som it-konsulter och ingenjörer? Då så. Sluta fnysa åt sådant som Lego friends – köp det i present åt pojkarna istället, ge Fredrik Reinfeldt en rosa klänning och låt tusen blommor blomma i rabatter och styrelserum.