I mars 2006 inrättades migrationsdomstolarna. Domstolarna skulle göra rättsprocessen säkrare, besluten tydligare och särskilt i asylmål skulle muntlig förhandling förekomma oftare. Migrationsverkets beslut överklagas till migrationsdomstolen och då möts verket och den överklagande som två parter i domstolsförhandlingarna.MProcessen inleds skriftligen, men de båda sökande parterna ska kunna begära muntliga förhandlingar och då är det upp till domstolen om sådana ska hållas. I asylärenden anses de viktiga för att den asylsökande ska få föra sin talan.

Enligt Asylkommitténs Anita Dorazio har domstolarna dock inte fungerat som tänkt.

– Absolut inte, det finns inte mycket till rättssäkerhet. Det blev inte den rätt för asylsökande att få komma till tals i domstol som var tanken. Det är ytterst sällan de får komma till muntlig förhandling, säger hon.

Under 2008 avgjordes drygt en tredjedel av alla asylmål i migrationsdomstolen genom muntlig förhandling.

Regeringen har tillsatt en utredning om den nya processordningen, som kommer att publiceras till sommaren. Migrationsverket säger att de vet att det förekommer skillnader mellan hur ofta muntlig förhandling används i de tre domstolarna, men inväntar utredningen innan de kan säga vad det beror på. Men Mats Baurmann, expert i förvaltningsrätt på Migrationsverket, är positiv till reformen.

– Jag tycker på det hela taget att det har varit en mycket lyckad reform. Genom muntlig förhandling i domstol har det blivit en klarare process för alla parter. Det har blivit en tydligare rollfördelning mellan regering och riksdag och myndigheterna. Och Migrationsöverdomstolen har varit mycket pedagogiska i sina beslut och spelat en viktig roll.

Domstolarna ska stå fria från politiskt styre. En viktig del av reformen var att skilja myndigheterna och domstolarna åt, att skilja på juridik och politik. Politikerna ska skapa lagarna och domstolarna ska tolka dem. Rebecca Stern, forskare i folkrätt i Lund och författare till Röda Korsets rapport om den nya utlänningslagen, tycker att det är viktigt att hålla isär.

– Vi har inte ministerstyre i Sverige. Däremot kan politiker ändra saker på ett mer generellt sätt genom sin lagstiftning, säger hon.

I migrationsdomstolen, precis som i länsrätten för övrigt, sitter i regel en lagfaren domare och tre nämndemän. Nämndemännen är inte juridiskt utbildade, utan utses av landstingsfullmäktige, vilket gör att Anita Dorazio tycker det är en politisk fråga.

– Ja, det är klart att det är. Det är socialdemokraterna och moderaterna som sitter i majoritet i riksdagen, och nämndemännen utses procentuellt. Det är alltså alltid en moderat och två socialdemokrater eller tvärtom, ibland någon från ett annat parti, säger Anita Dorazio.

Både den asylsökande och Migrationsverket kan gå vidare till Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket har överklagat fler och fler mål för varje år. 2008 överklagade verket 254 mål, jämfört med 164 året innan. Mats Baurmann anser att Migrationsverket ska överklaga mycket för att lättare kunna avgöra beslut i framtiden.

– Jag tycker det är fullt rimligt att vi överklagar, vi får auktorativa beslut från Migrationsöverdomstolen och på så sätt bidrar vi till praxisbildningen.

Anita Dorazio däremot tycker inte att Migrationsverket ska vara drivande när det gäller överklaganden. Om en asylsökande välkomnas av en migrationsdomstol ska detta inte kunna ändras. Med tanke på att det är så sällan att en flykting får ja över huvud taget så borde det inte kunna gå att överklaga, menar hon.

– Jag tycker det är skandal att en myndighet kan överklaga ett gynnande beslut. Det strider mot de mänskliga rättigheterna, säger hon.

Hos Migrationsöverdomstolen krävs det prövningstillstånd för att domstolen över huvud taget ska ta upp ärendet. Men om detta ges ska domstolens avgörande ses som vägledande i framtiden. Röda Korset kritiserade i fjol Migrationsöverdomstolen för att tolka begreppet intern väpnad konflikt alltför restriktivt och inte i enlighet med folkrätten. Den nya processordningen har gjort det omöjligt för regeringen att ge vägledande beslut i frågan, vilket sätter ett stort tryck på Migrationsöverdomstolen. Det är numera upp till den att avgöra om ett land är säkert eller inte.

I februari 2007 avslog Migrationsöverdomstolen en irakiers ansökan om asyl och sa att det inte rådde en väpnad konflikt i Irak just då. Sedan dess har Migrationsverket sagt nej till alla flyktingar som har kommit till Sverige på grund av Irakkriget. Detta gjorde att antalet avslagna asylärenden som handlade om Irak ökade markant. Under första halvåret 2008 var det 62 procent som fick nej när de ansökte om att stanna i landet, jämfört med 38 procent under 2007. Migrationsöverdomstolen kommer inte att ta upp några nya mål till prövning så länge situationen i Irak inte kraftigt förändras.