Kollektivhus för ökad vuxengemenskap
När det inte finns ett arbete att gå till, och barnen är utflugna, är det lätt att ensamheten kryper på och det blir många långa timmar. Kollektivhus som framtida lösning för dem över 40 år.
Ingalill Ek satt på ett tåg i somras och undrade vad hon skulle göra när hon slutar arbeta som logoped, och kom på att det bästa vore att byta arbetsgemenskapen mot en boendegemenskap. En lite grupp människor i Uppsala hade redan fått samma idé och om några veckor håller de ett öppet möte där planerna för ett framtida kollektivhus ska diskuteras.
– Detta är steg ett för att se vilket intresse det finns. Förhoppningen är att det ska bildas en grupp. Man behöver vara energisk i det här om det ska bli någonting, säger hon.
Tanken är ett hus för folk över 40 år utan hemmavarande barn. De boende lagar mat och sköter omsorgen av huset tillsammans. Samtidigt finns det en möjlighet att dra sig tillbaka till sin egen lägenhet om så önskas. Ingalill Ek har redan varit i kontakt med kommunen och Uppsalahem, och säger att hon har blivit bemött med ett vänligt intresse då det har blivit ”nypopulärt” med kollektiv.
– Om vi formerar oss som en grupp kan man på ett annat sätt påverka politiker och säga att det här vill vi och det här kan vi göra, säger hon.
I Stockholm finns kollektivhuset Färdknäppen på Södermalm, som står som förebild för gruppen i Uppsala. Det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder byggde huset i början av 90–talet, och till sommaren är det 18 år sedan de första hyresgästerna flyttade in. Initiativtagare till färdknäppen var Monica William-Olsen.
– Jag har alltid velat bo kollektiv, men de kollektivhus som fanns i Stockholm då var fyllda av barnfamiljer, och utan smålägenheter för till exempel pensionärer. Och en vän till mig hade ett forskningsprojekt som handlade om ett äldreboende man inte flyttar till först när man är i behov av vård, utan mitt i livet när man kan tillföra arbetskraft, säger hon.
Efter att idén kläcktes tog det dock sju år innan de kunde flytta in i det nybyggda huset. Men kollektivhuset har varit en succé. Monica William-Olsen säger att just nu står 50 personer på väntelistan för att få flytta in, men i snitt blir bara en lägenhet ledig varje år. Och när det är dags för en ny hyresgäst brukar de välja yngre förmågor för att få förnyad arbetskraft och hålla huset igång.
– Det är obligatoriskt att man ska delta i matlagning och städning efter förmåga. Pigga pensionärer skottar snö, vattnar blommor, sköter de gemensamma datorerna, beställer mat, och mycket annat som måste göras, säger Monica William-Olsen.
Hon kommer att medverka på det öppna mötet i Uppsala och Ingalill Ek hoppas att deltagarna kommer att inspireras.
– Man vill inte göra om de problem som andra kollektivhus har haft, utan lära sig av dem på en gång, säger hon.
Det öppna mötet för att kolla upp intresset kring ett kollektivhus i Uppsala hålls 8 mars klockan 18 på Kafé Mumrik.
Kollektivhus. Färdknäppen öppnades 1993 och reglerna är att inga av de boende får ha barn – tanken är att boendegemenskapen ska kunna ersätta arbets- och familjegemenskapen under andra halvan av livet. Sedan dess har liknande hus skapats i bland annat Malmö, Lund, Göteborg och Falun. I Stockholm har ytterliggare tre liknande kollektivhus öppnat: i Axelsberg, Hammarby Sjöstad och Kärrtorp.
I Sverige finns det totalt ett 40-tal kollektivhus, där de flesta även accepterar barnfamiljer. I Uppsala finns Blenda – ett kollektivhus med 24 lägenheter i Svartbäcken.
Källa: Kollektivhus NU
