Sedan 1 maj betalar Vattenfalls kunder i de tyska storstäderna Hamburg och Berlin i genomsnitt 5,1 procent mer för sin elkonsumtion än tidigare. Samtidigt meddelade den svenska koncernen som är verksam i Norden, Tyskland och Polen en 'bra start på året'. Vinsten före skatt för första kvartalet 2006 steg till 12,4 miljarder kronor. Det är 37 procent mer än under samma period i fjol. Svenska staten, som äger Vattenfall, kan se fram emot nya miljardintäkter.

Men om Vattenfall går rekordbra, varför höjs priserna just då? undrar nu konsumenter i Tyskland. Werner Marnette, vd för tyska kopparbolaget Norddeutsche Affinerie AG, har riktat hård kritik mot Vattenfall. Han menar att kunderna redan i dag betalar mer än dubbelt så mycket för elen än vad den kostar att producera.

- Ni och er bransch bidrar med ogrundat höga elpriser till den höga arbetslösheten, den pågående förlusten av arbetsplatser inom industrin och den ringa tillväxten i Tyskland, skriver han i ett öppet brev till Vattenfalls koncernchef och vd Lars G Josefsson. Brevet skickades samtidigt som prishöjningen trädde i kraft.

Den 'högsta vinsten i Vattenfalls historia' och den senaste prishöjningen i Hamburg och Berlin 'passar inte ihop', argumenterar Marnette. Han befarar att elintensiva industrier läggs ner på grund av alltför höga energikostnader. En aluminiumfabrik i Hamburg har redan stängts, och ytterligare en i regionen ska läggas ner till slutet av 2006.

- Kunden har blivit fullständigt betydelselös.

Tyskland är i dag Vattenfalls största enskilda marknad, och den tyska verksamheten står för nästan två tredjedelar av bolagets senaste vinstökning. Vattenfall levererar el till tyska privat- och företagskunder, bedriver elnät och är hel- eller delägare för kol- och kärnkraftverk.

Liksom Werner Marnette har även konsumentföreningar i Hamburg kritiserat prisuppgången och protesterat mot att myndigheterna tillåtit höjningen. En grön kommunpolitiker i Hamburg har dessutom kritiserat Vattenfall för att satsa på

kärnkraft. Han uppmanade kunderna att byta leverantör. Koncernchefen Lars G Josefsson har gentemot tyska medier tillbakavisat kritiken.

- Det finns många olika åsikter om hur ett företag som Vattenfall ska agera, sa han till tyska nyhetsbyrån dpa. Prisbildningen på den avreglerade marknaden fungerar bra, enligt Josefsson. Detaljerna i Werner Marnettes brev ville han inte kommentera.

Inte bara i Tyskland utan också i Sverige är många privatkunder och industrin till skillnad från Lars G Josefsson inte alls nöjda med prisbildningen. Sedan den svenska elmarknaden avreglerades 1996 har elpriset på den gemensamma nordiska elbörsen 'Nord-pool' i Oslo gått kraftigt upp och ner. I dag kostar en megawattimme omkring tre gånger så mycket som 1996.

Femton svenska företag med elintensiv verksamhet, bland annat gruvbolaget LKAB, stålkoncernen SSAB samt papperstillverkarna SCA Forest Products och Stora Enso, har på grund av sitt missnöje med priserna ingått ett avtal med det rysk-finska företaget 'United Power' som ska leverera el från Ryssland från och med 2009.

Svenska regeringen satsar emellertid på utbyggnad av förnybara energikällor för att höja elproduktionen. Både industrins och regeringens förhoppning är att priserna sjunker när utbudet ökar.

Regeringen har också uppmanat Vattenfall att sänka sina priser, och bolaget har gått med på att införa en lågprisgaranti från och med midsommar i år. Hushåll som ingår treårsavtal med Vattenfall ska erbjudas lägsta priset på marknaden. Men det gäller bara för svenska kunder.