- Det finns inget riktat hot mot Sverige idag. Men vi kan inte utesluta något, det finns alltid ett latent hot. Det globala hotet om massförstörelsevapen är fortsatt stort, säger Svante Werger, informationschef på Krisberedskapsmyndigheten.
Han berättar att det också finns också en oro för attentat med farliga ämnen. Det är sannolikt att Sverige används som transitland vid transport av farliga ämnen. Utvecklingen inom bioteknologi innebär nya hot när det gäller biologisk krigföring och bioterrorism.

Sverige har varit förskonat från allvarliga kriser. Men definitionen på en allvarlig kris är inte vad människor i allmänhet tänker på.
- En kris är en händelse som inte kan hanteras med normala rutiner. Det är en situation som innebär svåra påfrestningar på samhället, förklarar Svante Werger.
Enligt den definitionen var varken tsunamikatastrofen eller stormen Gudrun en kris, eftersom de händelserna inte slog ut stora delar av samhället. Werger anser heller inte att fågelinfluensan är att betrakta som en kris, även om den ställer nya krav på myndigheter när det gäller samverkan och kommunikation.
Ett av de största hoten mot både Sverige och resten av världen är spridningen av farliga ämnen. CBRN är en benämning på kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. Det är ämnen som är farliga för allt levande. De kan spridas ut vid krig, terroristattacker och olyckor. Det som förenar dessa ämnen är att de kan orsaka massdöd.
Svante Werger ger några exempel på händelser där CBRN-ämnen har använts som vapen.
- Nazityskland använde senapsgas under andra världskriget för att döda människor. Hiroshima- och Nagasaki-bomberna dödade fler än 200 000 människor och i Tokyo släppte Aum-sekten ut saringas i tunnelbanan 1995. Här i Sverige utsattes Ringhals för ett misslyckat sprängattentat 1976. Farliga ämnen kan även spridas vid olyckor och andra händelser. Flera olyckor med transporter av farligt gods har skett.

I Sverige råder ansvarsprincipen. Det innebär att den som ansvarar för ett område eller verksamhet under normala omständigheter också har motsvarande ansvar vid en kris. Det finns alltså ingen särskild myndighet som går in och tar över ansvaret vid en kris. Krisberedskapsmyndighetens huvudsakliga uppgift är att samordna krisberedskapsarbetet i det svenska samhället.
Vid en kris ger Krisberedskapsmyndigheten en lägesbeskrivning av Sverige och förmedlar informationen till berörda myndigheter. De ger också råd i frågor som gäller kriskommunikation.
- Vid en kris måste allt gå så mycket snabbare. Det är mycket som står på spel och beslut måste fattas snabbt. Det försvårar arbetet, förklarade Svante Werger.