Fria.Nu

EU fiskar efter för mycket

På onsdagen enades EU:s fiskeministerråd i Bryssel om en minskning av torskkvoterna på åtta procent under 2008. Detta trots upprepade signaler från forskare om att det fordras en nollkvot för att rädda bestånden i Västerhavet och Östersjön.

Förväntningarna var stora på EU:s fiskeministerråd som hölls i Bryssel under veckan. Beslutet om nästa års fiskekvoter är avgörande bland annat för torskens fortlevnad i Västerhavet, framför allt i Kattegatt. Fiskeriverket har rapporterat att det lokala beståndet där är svårt hotat då det i år inte kunnat påvisas några yngel. EU-kommissionen ville se en minskning av torskfisket i Kattegatt med 25 procent, men ministrarna gick emot kommissionen och fastslog minskningen till 8 procent.
- Man kan se det som ett misslyckande, inte från Sveriges, men från EU:s sida. Sverige var det enda land som stödde kommissionens förslag om att minska kvoterna med en fjärdedel, säger Magnus Kindbom, politiskt sakkunnig i fiskefrågor under jordbruksminister Eskil Erlandsson (c).
Han menar att det positiva är att man nu fått till stånd en särskild deklaration om selektiva åtgärder som bland annat går ut på att bifångsten som slängs tillbaka i havet ska ner till tio procent av dagens, vilket innebär flera hundra ton. Dessutom drevs en minskning av antalet fiskedagar igenom.

Men forskare kallar rådets beslut för en politisk katastrof och menar att det underminerar den biologiska mångfalden och kommer att bli slutet för torsken i våra hav.
- En sänkning med åtta procent räcker inte till för att säkra beståndet. Det är bara den typ av icke-åtgärder som man har hållit på med under många år, säger Henrik Svedäng, fiskebiolog vid Havsfiskelaboratoriet i Lysekil.
Han poängterar att det vi nu ser är slutfasen av utfiskningen i Kattegatt och hela Västkustens vatten. Flera arter har redan försvunnit, som blekan, koljan och slätrockan. Enligt Henrik Svedäng vore det enda logiska ett totalstopp av torskfisket, vilket också Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderat sedan 2002.

Magnus Kindbom säger att regeringen gärna sett att torskfisket stoppades helt under en period men att det inte går att förhandla med de övriga EU-länderna med den inställningen.
- Vi har inte varit främmande för ett totalstopp i Kattegatt. Men när Sverige förr om åren gått in med krav om nolltolerans har vi ställts offside och inte ens fått möjlighet att påverka kvoterna.
Något som oppositionen ser som politisk retorik.
- Jordbruksministern påstår att vi surade i ett hörn vid fiskeförhandlingarna när vi satt i regering. Det är inte sant. Vi var mer progressiva och försökte flytta fram positionerna. Den här regeringen lägger sig platt för att inte stöta sig med andra länder och näringsintressen, säger riksdagsledamoten Wiwi-Anne Johansson (v).

Några som flitigt uppvaktade EU:s fiskeministerråd var Greenpeace. Aktivister från 14 länder inledde måndagens möte med att mura igen sju ingångar till byggnaden där förhandlingarna hölls. Greenpeace anser att fiskerådet är en politisk katastrof, och stödjer sig på studier som konstaterat att europeiskt fiske är bland de mest ohållbara och minst lönsamma i världen.
- Vi har fått mycket positiva reaktioner på vår aktion. Europa står inför ett realistiskt hot om att hela havet kan komma att kollapsa, säger Dima Litvinov, Greenpeaces talesperson i havsfrågor.
Han anser att veckans förhandlingar är ett stort misslyckande. Inte minst den svenska insatsen.
- Jordbruksministern har inte lyckats föra fram regeringens ambition att vi ska ha fiskekvoter som är i linje med vetenskapen och vad det ekologiska systemet tål. Förhandlingarna skedde bakom stängda dörrar så jag vet inte om Sverige var lika passivt som det rapporterats om efter tidigare förhandlingar.

Den svenska delegationen framhärdar dock i att de gjort sitt bästa och menar att de inte haft skäl att ta åt sig av Greenpeaces aktion.
- Vi har inte känt oss så träffade av den i och med att Sverige stött kommissionens förslag och Greenpeace gått ut och sagt att det förslaget var bra. Vi är inte nöjda med resultatet, men vi lyckades ändå påverka det åt rätt håll. Det är naturligtvis olyckligt att EU inte tagit till sig signalerna från forskarna om att fisken är illa ute, säger Magnus Kindbom.
Henrik Svedäng menar att det inte går att bara skylla ifrån sig på resten av EU, och att även Eskil Erlandsson har visat att han inte lyssnar på vad vetenskapen säger.
- Jag tror inte att han är särskilt insatt i de här frågorna. Dessutom finns det en tendens bland politiker att se forskarnas utsagor som en partsinlaga bland många. Det kommer till uttryck när de säger att forskare och fiskare måste komma överens. Vi har inget vinstintresse, däremot har vi ett ansvar gentemot allmänheten att beskriva situationen som den är.

Situationen i Kattegatt är enligt honom mycket allvarlig. De senaste 15 åren har torskbeståndet minskat med 80 procent och om torsken försvinner är det inte troligt att den kommer tillbaka.
- I värsta fall har torskbeståndet i Kattegatt helt försvunnit inom två år. Har man fiskat så hårt att man tagit död på de lokala bestånden är det mycket svårt för dem att återetablera sig. Och om de ens kan det är det en mycket utdragen process. Vi har gjort studier i Bohusläns kustvatten i tio år. Vattnen där är extremt tomma och de lokala bestånden är nästan helt försvunna.
En beskrivning som kan liknas vid situationen i Kanadas fiskevatten i västra Atlanten. Trots att forskarna redan på 1970-talet varnade för att torsken var på kraftig nedgång fortsatte man att fiska som förr, vilket slutligen ledde till en kollaps. I dag finns ingenting som pekar på att bestånden kan återetablera sig där.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det är och har alltid varit arbetsgivarens marknad”

Arbetsförmedlingschef Håkan Lindgren menar att Uppsala snart kommer att lämna utförsbacken på arbetsmarknaden. Men kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (V) befarar att det bara är en tillfällig trend att arbetslösheten minskat något.

Uppsala Fria

Insatser på försök för kvinnor som utförsäkras

Ett projekt initierat av Samordningsförbundet i Uppsala län ska om möjligt få långtidssjukskrivna kvinnor att återgå i arbete innan de utförsäkras. Olika stödinsatser provas ut på de 250 kvinnor som kommer att ingå i projektet.

Uppsala Fria

Arbetssökande på ojämlika villkor

Det finns olika sätt att tolka siffror. Det blir tydligt när Arbetsförmedlingen menar att det är glädjande att varannan arbetsköpare kan tänka sig att anställa en person med funktionsnedsättning. "Om man hade frågat hur många som kan tänka sig att anställa utan lönebidrag hade man troligen inte fått samma svar", säger Karen Fridriksdottir ordförande för Synskadades riksförbund i Uppsala-Knivsta.

Uppsala Fria

LO-protest mot passiv jobbpolitik

Bristen på en aktiv jobbpolitik är stor. Det menar LO som i torsdags manifesterade runt landet för alla som drabbats av den ekonomiska krisen i kombination med högerregeringens politik. I Uppsala lystes Forumtorget upp av 700 ljus. Det som en solidaritetssymbol för de 4 252 personer som är arbetslösa i kommunen.

Uppsala Fria

Kollektiv kolonilott för folket och klimatet

Landskapsarkitektstudenten Marina Queiroz och civilingenjören Ylva Andersson vill bidra till lösningen på klimatproblemen genom att uppmana medborgarna att äta och odla ekologiska grönsaker. Under projektnamnet Folkets matpark satsar de på en stor ideell och kollektiv odlingsareal i Gottsunda.

Uppsala Fria

© 2024 Fria.Nu