Fria.Nu

Vem granskar granskaren?

Nyligen publicerades en undersökning från Institutionen för Journalistik och Masskommunikation på Göteborgs Universitet, där allmänheten tillfrågades om vilka samhällsinstitutioner som hade störst makt över dagordningen. Sedan 1989 hade medierna klättrat förbi både de politiska partierna och regeringen, och hamnat i ohotad topposition. Media är inte längre de som granskar makten, media är makten. Och när media då är alldeles upptagna med att vara makten, vem ska då granska media?
Den här veckan bjuder vi på GFT er på en omfattande bilaga om mediesituationen i Sverige. Håll till godo!

En handfull mediebolag äger i dagsläget så gott som all media i Sverige.
I radiobranschen har två aktörer kontrollen över samtliga kanaler. Ett bolag äger landets enda privata publicservicekanal. På tidningsmarknaden svarar tre företag för två tredjedelar av alla tryckta tidningar. På biografmarknaden råder numera monopol. I dagligvaruhandelns tidskriftssortiment finner vi ett sextiotal titlar, om allt från pornografi till bilsport och Sudoku, men inte en enda samhällstidning.
Detta är en utveckling som är lite svår att greppa. Och för många kanske inte ens känd. Effekterna av det hela är dessutom omdiskuterade. För medan kritikerna hävdar att ägarkoncentrationen håller på att förpassa den granskande journalistiken till hyllan för historiskt pittoreska fenomen så menar de stora aktörerna
själva det rakt motsatta. Stora pengar möjliggör stora granskningar.
För att människors möjlighet till diversifierad och kritisk information inte ska minska har enskilda journalisters integritet tillsammans med konsumenternas valfrihet varit garanten för mångfald. Men mediekonsumenterna har fått allt mindre inflytande över medieägarna, då det aktiva valet av tidningsprenumeration i många fall inte längre är avgörande för företagens lönsamhet. På tidningsmarknaden kommer över sextio procent av intäkterna från annonser. På den reklamfinansierade radio och tv-marknaden och bland gratistidningarna svarar annonsintäkter för hela omsättningen. Där läsarna annars skulle svika en tidning, får de den nu istället gratis.
Från att ha haft en flora av olika tidningar, tryckerier, distributörer, bokförlag, biografer och kanaler har det svenska mediefältet nu närmast förvandlats till ett fält av cash crops. Antalet kanaler och tidningar har ökat men antalet ägare har minskat dramatiskt.

Vi har vant oss vid skräckuppgifter om censur och monopol i vissa icke-västerländska länder. Vi förfasar oss över kontrollen över det fria ordet och över mediemoguler som driver sina egna kanaler som forum för propaganda. Men detta gäller ju bara icke-demokratier. Eller?
Strax efter Storbritanniens premiärminister Tony Blairs avgång kunde den
brittiska dagstidningen The Guardian avslöja att alla viktiga politiska beslut från premiärministerns sida hade föregåtts av ett telefonsamtal till mediemogulen Rupert Murdoch. Avslöjandet redovisade vad telefonsamtalen hade gett för resultat: Murdoch fick rätt att utvidga sitt medieimperium i Storbritannien och i gengälld skulle samtliga hans kanaler och tidningar helhjärtat stödja premiärministerns
beslut.
Göteborgs Fria Tidning och samhällsmagasinet Tromb har gjort ett temanummer där vi kikar in bakom mediekulisserna för att se vad som pågår. Vi har förvisso grävt lite, men egentligen bara på ytan. Vi är små och det finns mycket att gräva i. Vi får ödmjukt be att få återkomma med mer.

Ladda ner bilagan här.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu