År 1991 tjänade en riksdagsledamot 21 625 kronor i månaden. I dag tjänar de mer än 50 000 i månaden. Saker är dyrare nu än de var år 1991. Men även om man räknar med att priserna är högre, har riksdagsledamöternas löner blivit 80 procent högre.Den 1 november höjer man riksdagsledamöternas löner med 1 700 kronor i månaden. Några riksdagsledamöter från miljöpartiet tycker att de är fel. De föreslår att man ska sänka lönerna i riksdagen istället.En av dem är Karla López. Hon vill sänka lönerna för att det är bättre för miljön. Om man har mycket hög lön köper man mer saker, och det är dåligt för miljön, säger hon. Karla López vill sänka lönerna i riksdagen till 25 000 kronor.– När man har hög lön köper man ofta mer än man behöver. Man lever på ett annat sätt. Ofta är det inte bra för miljön, säger hon.Andra tycker att lönerna i riksdagen ska vara lägre för att det blir mer rättvist. Skillnaden mellan en riksdagsledamots lön och en vanlig lön har blivit mycket större sedan år 1991. Då tjänade en riksdagsledamot dubbelt så mycket som en person med genomsnittlig lön. I dag tjänar riksdagsledamoten tre gånger så mycket.

Helena Leander och Max Andersson är två andra riksdagsledamöter från miljöpartiet. De föreslår att riksdagsledamöternas löner ska bli 10 000 kronor lägre.– Vi tycker att riksdagsledamöter har för höga löner. Till att börja med vill vi sänka dem med 10 000 kronor. Vi tror att många människor tycker att det är bra, säger Max Andersson.Helena Leander och Max Andersson skriver inget om miljön i sin motion. Men Max Andersson tycker att det är bra att Karla López skriver om det i sin motion.

Både Karla López och Max Andersson säger att de har börjat köpa mycket mer sedan de kom in i riksdagen. De köper kläder som passar i riksdagen. Men de köper också nya möbler och annat istället för att köpa begagnat, som är bättre för miljön.– Om man vill göra något åt problemen med miljön, måste man tänka på vad man köper, säger Karla López.De tror inte att vi får sämre politiker om politikerna får lägre lön.– Socialdemokraterna och de borgerliga vill ha höga löner. De säger att vi får sämre politiker om vi sänker lönerna. Men jag tror inte att vi har bättre politiker i dag än i början av 1990-talet, bara för att lönen är högre, säger Max Andersson.

Arvodesnämnden är den myndighet som bestämmer riksdagsledamöternas löner. De tycker att lönerna är för låga i dag. Berit Rollén är ledamot i Arvodesnämnden. Hon säger:– Riksdagsledamöternas löner höjs med lika många procent som andra löner.

En riksdagsledamot tjänar tre gånger så mycket i månaden som en vanlig svensk. Är det rätt?– Vi tycker inte att det är fel. Politikerna i många andra EU-länder har mycket högre löner. Nu ska alla i Europaparlamentet ha samma lön, och den lönen blir mycket högre.Berit Rollén säger att det är väldigt jobbigt att vara riksdagsledamot. Därför tycker hon att de ska ha så mycket pengar.– Många måste vara hemifrån långa tider. De har inga bestämda arbetstider. Ibland måste de sitta och diskutera saker länge på natten. Vi måste kunna locka folk att sitta i riksdagen.

Skulle det vara bra för klimatet om riksdagsledamöterna fick lägre löner och köpte mindre?– I så fall måste man sänka alla höga löner. Men om riksdagsledamöterna röstar ja till att sänka lönerna, så sänker vi dem.Max Andersson tror inte att de andra riksdagsledamöterna röstar ja till lägre löner.– Riksdagen röstar nej till 99 procent av alla motioner. Men vi vill hålla debatten [email protected] i Sverige1991 Genomsnittet i landet: 134 200 kr/år – 11 200 kr/mån Lönen i riksdagen: 259 500 kr/år – 21 625 kr/mån

2001 Genomsnittet i landet: 194 000 kr/år – 16 200 kr/mån Lönen i riksdagen: 498 000 kr/år – 41 500 kr/mån

2006 Genomsnittet i landet: 227 000 kr/år – 18 900 kr/mån Lönen i riksdagen: 634 800 kr/år – 52 900 kr/månKällor: SCB, Riksdagen