Analys | Vårdnadsbidraget

Vårdnadsbidraget kommer att slå mot kvinnor. Det finns inget formellt hinder som kommer att hindra män från att utnyttja vårdnadsbidraget, men i de borgerliga kommuner som på egen hand infört bidraget har antalet pappor som nappat kunnat räknas på ena handens fingrar.
Det första problemet med vårdnadsbidraget är den låga ersättningen. Det är för de allra flesta omöjligt att klara sig på de pengarna, vilket innebär att den som tar vårdnadsbidrag blir ekonomiskt beroende av samhället, sin man, eller helt enkelt blir fattig.
Förlusten kommer att visa sig hela livet, eftersom den som uppbär bidraget även förlorar pension. Dessutom återstår en rad frågetecken. Är vårdnadsbidraget a-kassegrundande? Gäller arbetsskadeförsäkring, arbetsmiljölagen och andra arbetsskyddslagar? Vad händer om man blir sjuk, är bidraget sjukpenningsgrundande, blir man ersatt för att anlita vikarie?

Alliansens paroll – Det ska löna sig att arbeta! – får i ljuset av detta en märklig klang. Kanske för att omhändertagande av barn inte se som något jobb, utan som ett kall som kvinnor brinner för att göra.
Vårdnadsbidraget är inte bara problematiskt för den enskilda individen, utan också för kvinnor som kollektiv. Plötsligt framstår de låga lönerna i Kommunals, Handels och Hotell- och restaurangs avtal som skyhöga i jämförelse. Arbetsköpare argumenterar i dagsläget att det är riskabelt att anställa kvinnor eftersom de kan komma att vara föräldralediga. Hur riskabelt är det då inte att anställa någon som kan komma att vara hemma med vårdnadsbidrag? Föräldraledigheten är 16 månader, vårdnadsbidraget kan du ha i ytterligare två år. Det finns en överhängande risk att kvinnor kommer diskrimineras ännu mer på arbetsmarknaden.

Ju fler som har sina barn hemma, desto färre förskoleplatser, desto mindre möjligheter för kvinnor att förvärvsarbeta. Förskolelärare och barnskötare kommer att bli arbetslösa. I Norge där vårdnadsbidrag infördes 1999, med samma argument som kristdemokraterna anför nu, fastslår utvärderingar att vårdnadsbidraget stoppat utbyggnaden av den norska förskolan, försämrat kvaliteten och minskat valfriheten i barnomsorgen. Där anses vårdnadsbidraget dessutom ha förstärkt skillnadernas i barns uppväxtvillkor.
I Norge har vårdnadsbidraget kostat 24 miljarder från 1999 och fram tills att det nyligen avskaffades.

Något paradoxalt föreslår regeringen samtidigt att en jämställdhetsbonus införs, med någon form av ekonomisk morot för de familjer som delar på föräldraledigheten. Om det ligger regeringen varmt om hjärtat att pappor ska vara hemma med sina barn, finns många fler medel till buds. Ett exempel skulle vara att skrota vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus, och istället förlänga föräldrapenningen med ett antal pappamånader till. Tilläggas ska också att kristdemokraterna motsätter sig jämställdhetsbonusen.

Alliansen hävdar att dess främsta politiska må l är att skapa jobb. Om tillräckligt många kvinnor nappar på vårdnadsbidraget, eller tvingas ta det, kommer arbetslöshetssiffrorna se snyggare ut. Och högern kommer kunna hävda att det är just den effekt som de “visste“ att sänkt a-kassa och andra reformer skulle ha. På samma vis har arbetarkvinnor använts i princip genom hela den industriella historien, som arbetskraftsreserv, och som ofrivilliga lönedumpare, till skada för både kvinnor och män.