Valdeltagandet var det lägsta i Europaparlamentets 25-åriga historia. EU-motståndare och EU-kritiska partier fick stora framgångar i valet, inte bara i Sverige, utan också i Storbritannien, Polen och på Irland.

För nästan alla svenska partier blev valresultatet ett nederlag. Det berodde till stor del på EU-kritiska junilistan som stal röster från de andra partierna. Bara centerpartiet blev framgångsrikt och fick till och med fler röster, 6,3 procent i år, jämfört med 6,0 procent 1999. Junilistan fick 14,4 procent av rösterna och tre personer ska representera partiet i EU-parlamentet.

– Jag är mycket, mycket nöjd, sa junilistans förstanamn Nils Lundgren, som nu får åka till Bryssel med partiets huvudfrågor i bagaget: mer nationellt självbestämmande och folkomröstning om EUs nya konstitution.

Trots att det gick så dåligt för de flesta påstod ändå partiledarna att det hade gått bra.

– Vi är väldigt nöjda. Vi har gått upp jämfört med riksdagsvalet, sa vänsterpartiets Lars Ohly.

– Vi är ju kvar i parlamentet till skillnad från vad många trodde, sa kristdemokraternas Göran Hägglund.

Några av de EU-kritiska partier som nu tar plats i parlamentet är Sinn fein (Irland), Landets försvar (Polen), UK Independence party (Storbritannien) och Junilistan (Sverige). Mest förvånande är kanske UK Indepence party, som steg från ett par mandat 1999 till tolv mandat i år. Partiet har spelat på främlingsfientliga stämningar och vill att Storbritannien ska lämna EU.

Den europeiska högergruppen, EPP-ED, där kristdemokraterna och moderaterna ingår, gjorde ett dåligt val och förlorade nio procent av rösterna jämfört med 1999. Men den konservativa partigruppen fortsätter att vara störst i EU-parlamentet. Näst störst är socialdemokratiska ESP.

I de flesta länder gick det dåligt för regeringspartierna. Valbedömare menar att det beror på att många proteströstar, både mot de regeringar som stödde Irakkriget och mot sittande regeringars inrikespolitik.

Kritiken mot "gubbväldet" i EU-parlamentet kommer att kvarstå även efter helgens val. Antalet kvinnor sjunker nämligen från 31 procent till cirka 20 procent.

För varje valår har valdeltagandet sjunkit och i år var resultatet det lägsta hittills. Av EU:s 350 miljoner röstberättigade röstade i genomsnitt 45,3 procent, att jämföra med 1999 års val då 49,8 procent röstade. I de nya medlemsländerna deltog bara 26,4 procent av de röstberättigade.

– Detta är en patetiskt låg siffra, sa parlamentets informationsdirektör Julian Priestley om valdeltagandet i de nya EU-länderna.

Men det finns undantag: i Lettland röstade 44 procent. Det är ett högre deltagande än i Sverige, där bara 37,2 procent röstade.

– Jag har aldrig varit med om att så få har gått och röstat, säger Fuat Altinisik, vallokalsordförande i Botkyrka, som har räknat röster vid sex tidigare valtillfällen.

Hände det något speciellt under valdagen?

– En äldre dam visade demonstrativt sin valsedel med sverigedemokraterna. Då sa vi att hon kunde gå bakom skärmen, och hon svarade att hon inte skämdes för sitt val.

I Fuat Altinisiks valdistrikt 54 gick det fort att räkna röster. Bara 309 av 1029 väljare röstade, ett 30-procentigt valdeltagande. Högst hade Danderyd med 54,9 procent. I norrländska Kiruna var det under 26 procent som röstade.

65 675 personer valde att rösta blankt.