Den klimatförändring som forskarkåren i dag i stort är ense om kommer att ske, framför allt till följd av utsläpp av växthusgaser, leder till mildare vintrar och en längre växtsäsong i Sverige. Det kommer att ge ökade möjligheter till att odla nya grödor i landet. Men ett mildare klimat ger också förutsättningar för nya ogräsarter och skadeinsekter att etablera sig i det svenska landskapet. Detta kan komma att tvinga jordbruket att använda större mängder av pesticider och kanske även använda nya substanser, förutspår Jenny Kreuger, föreståndare på det nyinrättade Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).
Jenny Kreuger säger att också kraven för att sänka koldioxidutsläppen från fossila bränslen troligen kommer att påverka det svenska jordbruket.
– Vi måste kanske använda åkerareal till energiodlingar istället. Då kommer vi att ställas inför höga produktionskrav och nya utmaningar när det gäller att skydda våra energiodlingar, säger Jenny Kreuger.

I det svenska jordbruket används i dag omkring ett kilo kemiska bekämpningsmedel per hektar och år. I Sydeuropeiska länder med varmare klimat är förbrukningen mellan fem och sex gånger så hög.
Användningen av kemiska bekämpningsmedel har i Sverige minskat med 65 procent de senaste 15 åren. De bekämpningsmedel som används i dag är dessutom mer skonsamma än tidigare. Men trots noggranna laboratorieundersökningar av bekämpningsmedel så vet man ännu mycket lite om hur naturen reagerar på ämnena.
– Kunskaperna om bekämpningsmedlens effekter i miljön är små, säger Stina Adielsson, forskare på institutionen för markvetenskap och vattenlära vid SLU i Uppsala.
Tester på bekämpningsmedels giftighet utförs på laboratorium under kontrollerade och begränsade former. När dessa ämnen kommer ut i naturen kan samverkande effekter uppstå med olika organismer. Ett enstaka ämne behöver inte orsaka skada på en organism. Men när organismen utsätts för flera olika gifter samtidigt kan effekten bli mångdubblad.
Just detta sker i naturen och effekterna är svåra att förutsäga.
– Vi måste lägga större kraft på att studera de biologiska effekterna på plats, säger Kjell Johansson, biträdande föreståndare för Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel.

I dag tar man regelbundna prover för att upptäcka hur stort läckage av bekämpningsmedel det är från odlingsmarkerna. Proverna tas i närliggande vattendrag.
Så mycket som 40 procent av proverna innehåller för höga halter av bekämpningsmedel. Under 2005 fann man att 21 olika bekämpningsmedel vid flera tillfällen översteg de svenska riktvärdena. I regnvattensprover från Skåne har man dessutom upptäckt 13 olika substanser som ej är registrerade för användning i Sverige. Dessa förs in med vindar från Centraleuropa.
– Analysmetoderna blir allt bättre, säger Stina Adielsson, vilket gör att mycket lägre doser kan upptäckas. Men det kan fortfarande vara så att substanser i låga doser inte upptäcks vid provtagningarna. Ett annat problem är bristande kunskap om bekämpningsmedlens nedbrytningsprodukter. Även dessa kan ha en negativ påverkan på miljön.