Normbrytande nyheter
Ibland sker något magiskt på scenen och allt blir helt genomlyst av närvaro. Det hände mig senast alldeles häromdagen på Folkteaterns Lilla scen. Pjäsen Nordost, av Torsten Buchsteiner, är ett formligt under av inlevelsefullt byggd dramaturgi. I Birte Niederhaus sällsamt täta regi, och med tre aktörer i vackert samspel, framstår berättelsen som i ett förklarat ljus.
Hon gjorde succé i ensamföreställningen Mitt namn är Rachel Corrie på Göteborgs Stadsteater. Nu spelar Mia Höglund Melin en av tre unga, utsatta och ganska trasiga tonårstjejer i Mirja Unges pjäs Mariella.
När Västmanlands läns museum visar en utställning för att öka 'förståelsen för graffitin som kulturhistoria och konstform', så är det en komplicerad och rik historia man tar sig an. Är det lyckat? Både ja och nej, menar Jacob Kimvall.
Oj vilken pjäs, vilken iscensättning, vilken musik! Howard Korders lätta koncisa drama om storstadens puls får skimrande poetiskt liv av schweiziske regissören Stefan Metz, scenografen Alex Tarragüel Rubio och Max Mitles magnifika ljussättning. Anna Ternheims sång i bitterljuvt skevande arrangemang av Frank Sinatras platsbestämmande evergreens gör inte det hela sämre. Skådespelarna lyser ikapp med varandra under ett magiskt gestaltande strålkastarljus.
18/3 - 08. Scen: Malmö Dramatiska Teater, Hipp. Regi: Gudjon Pedersen. Scenografi: Finnur Arnar Arnarson. Kostym: Astrid Lynge Ottosen. Musik: Anders Ortman. Dramaturg: Stellan Larsson. Ljus: Sven-Erik Andersson. Skådespelare: Håkan Paaske, Pär Malmström, Clas Göran Söllgård, Göran Dyrssen, Mattias Linderoth, Bo-Christer Hjelte, Fredrik Gunnarson, Erik Olsson, Magnus Schmitz, Emelie Strömberg, Birte Heribertsson, Cecilia Lindqvist.
Dikter är ett fint sätt att nå ut med sina budskap.
Detta är en dikt om ett sätt att se på staden och dess ofta så grå vardag.
Alla kan vi bidra, alla kan vi kämpa för det vi vill och tror på.
Det blåser friska vindar kring Statens kulturråds nya ledamot, entreprenören Johan Staël von Holstein.
Fråga:
Jag är en ensamstående man som shoppar mycket. Brukar åka ut till förorterna med tunnelbana, men tycker det blir långa resor och det tar mycket tid. Dessutom är det tungt att bära allt jag köpt och på tunnelbanan får man trängas med kreti och pleti.
Nu funderar jag på att skaffa bil för att kunna shoppa bättre. Vet inte om jag har råd. Vad tycker du?
”Osäker 44”
Love Antell är sångare i Florence Valentin. Deras poppunk kryddas med trumpeter, kaos och ren och skär glädje. Ofta beskrivs de som Stockholms svar på Håkan Hellström.
1991 gjorde Erse, Kaos, Rustle och Serw en riktigt välgjord wholecar - med hjälp av lite färg lyckades de trolla bort en hel tågvagn. I sjunde delen av Fria graffitiakademien berättar Jacob Kimvall om den legendariska målningen Look out crazy erasers!.
© 2026 Fria.Nu