Danmark blockerade 334 olagliga spelsajter under 2025: rekord. Men vad händer sedan?

Det danska speltillsynsorganet Spillemyndigheden fick domstol på sig att blockera 334 olagliga spelsajter under hela 2025. det högsta antalet sedan myndigheten startade arbetet 2012. Siffrorna är imponerande. Frågan är om blockeringar faktiskt fungerar.

Rekord på rekord

Under 2025 fick Spillemyndigheden tingsrättsbeslut om att blockera 334 webbplatser som erbjöd olagligt spel. Det är mer än dubbelt så många som de 162 som blockerades under 2024. Årsrapporten beskriver en kampanj som kombinerade aktiva sökningar, dataanalys och tips från allmänheten för att identifiera olagliga spelsajter. Samarbetet med den danska skattemyndighetens antibedrägerigrupp ledde till att 695 potentiellt olagliga plattformar undersöktes. Av dessa bekräftades alltså 334 av domstol. Ytterligare 36 webbplatser drog frivilligt tillbaka eller ändrade sina spelerbjudanden efter myndighetens ingripande. Myndigheten betonade att ökningen av blockeringar i första hand berodde på skärpt övervakning, inte på att den olagliga marknaden i sig hade vuxit. Sedan myndigheten började använda metoden 2012 har totalt 870 olagliga spelsajter blockerats i landet.

Så går det till, och var tar det stopp

Processen är inte snabb. Innan en webbplats blockeras uppmanar Spillemyndigheden operatören att sluta erbjuda spel i Danmark. Om verksamheten fortsätter går ärendet vidare till internetleverantörerna, som i sin tur begär att en domstol prövar om sajten ska spärras. Blockeringen genomförs på DNS-nivå. Danska användare som försöker besöka en av domänerna möts i stället av information om att sidan erbjuder olagligt spel och har blockerats av myndigheten.

Kriteriet för vad som räknas som danskt erbjudande är konkret. Sajterna ska ha använt danskt språk, dansk valuta och nationella symboler, och erbjudit inhemska betalmetoder och danskt kundstöd. Marknadsföringsmaterial ska ha riktats specifikt till danska användare.

Det verkliga problemet är att en blockerad domän inte är en stängd verksamhet. Operatören kan registrera ett nytt domännamn dagen efter och börja om. Myndigheten har ingått ett nytt samarbetsavtal med Teleindustrien, den danska telekomorganisationen, vilket ger möjlighet att blockera spegelsajter utan föregående domstolsbeslut när domstolen redan slagit fast att originalets innehåll är olagligt. Det är ett steg framåt, men det löser inte grundproblemet: nya domäner kräver fortfarande en ny runda i rättssystemet.

Rapporten pekade också på ett skifte i olaglig spelmarknadsföring mot mobilappar på iOS och Android, samt via sociala medier och streamingtjänster. Spillemyndigheden formaliserade klagomålsmekanismer med Apple och Google för att snabba på borttagningen av otillåtna appar från danska appbutiker.

Trafiken faller, men inte alltid

Vad säger mätningarna om effekten? Efter att 178 sajter blockerades i juni 2025 visade trafikanalys från tredje part en uppskattad minskning med 34 procent i besök under de följande sex månaderna, men vissa blockerade domäner visade ingen mätbar nedgång alls.

34 procent är varken ingenting eller tillräckligt. Det visar att blockeringar gör skillnad för en del spelare, men att en stor grupp hittar runt spärren. Via VPN, via nya domäner, via appar. En detaljerad kanaliseringsrapport är planerad att publiceras senare under 2026.I ett brott mot traditionen har den danska myndigheten inte publicerat landets kanaliseringsdata i årsrapporten, utan uppger att man arbetar med kvalitetssäkring av befintliga siffror.

Det är en anmärkningsvärd lucka. Danmarks kanaliseringsgrad, andelen spel som sker hos licensierade operatörer, låg på 91,5 procent under 2024, vilket placerade landet femma i Europa. Huruvida blockeringsoffensiven under 2025 höjde den siffran vet vi alltså inte än.

Sverige tittar på, och tvekar

Från ett svenskt perspektiv är de danska siffrorna både lockande och komplicerade. Riksdagsledamoten Azadeh Rojhan (S) pekade i en interpellation på siffror som visar att kanaliseringsgraden i Sverige, enligt reviderade beräkningar, sjunkit från runt 91 till 72 procent, betydligt sämre än vad som tidigare antagits. Hon lyfte fram Danmark som exempel på ett land där blockering använts med framgång och föreslog att Sverige inför liknande åtgärder. Statssekreterare Niklas Wykmans svar var tydligt: regeringen avfärdar IP-blockering som ett alltför långtgående ingrepp i grundläggande friheter.

Spelinspektionen arbetar med andra verktyg. Myndigheten uppger att arbetet mot olagligt spel är prioriterat och att uppföljningarna visar att tillsynen kan göra skillnad i enskilda ärenden, men att marknaden förändras snabbt. Marknadsföringen för olicensierat spel sker i dag genom flera kanaler: sociala medier, influencers, banners, SMS och sponsrade sökresultat.

Det danska politiska ramverket skärptes under hösten. Lagstiftningspaketet Spilpakke 1, som antogs av en bred riksdagsmajoritet i oktober 2025, stärkte skyddet för barn och utsatta spelare och utvidgade myndighetens befogenheter. Det gav uttryckligen Spillemyndigheden rätt att blockera hänvisnings- och affiliatesajter som leder danska användare till olicensierade operatörer. Paketet innehöll också ett förbud mot spelreklam under direktsända idrottsevenemang, med start tio minuter före och slut tio minuter efter matchen.

Center for Ludomani, som är Danmarks ledande behandlingsorganisation för spelberoende, har länge drivit linjen att blockeringar är ett verktyg bland flera men inte tillräckliga på egen hand. Organisationen har påpekat att nästan 500 000 vuxna danskar lider av spelproblem i varierande grad, och detsamma gäller 24 500 unga under 18 år som ännu inte ens är gamla nog att spela lagligt.

334 blockerade sajter är ett rekord. Men så länge en ny domän kan registreras på några minuter och en ny rättegångsomgång tar månader, är det ett rekord som marknaden kan leva med.