När DN:s recensent Ann Heberlein tog sig an den rödgröna antologin Vårt sätt att leva tillsammans kommer att ändras blev hon – enligt egen utsago – ”lite rädd och mycket förvirrad”. Den sinnesstämningen förmedlade hon sedan väl i sin recension, där citat av döda manliga filosofer användes som tillhyggen mot bokens ”paternalistiska” syn på människan. Sensmoralen tycktes vara att det är viktigare för Heberleins ”manliga städhjälp med f-skattsedel” att få välja skola och vård på den fria marknaden än att få ökat inflytande över den demokratiska processen. Paternalism var ordet, sa Bull.