Spelbolagen skördar VM-miljarder: vem betalar notan?
Fotbolls-VM 2026 är det största bettingeventet i historien. Branschens egna siffror ser imponerande ut. Men vad de faktiskt mäter, och vem som bär kostnaderna när det går fel, är en annan historia.
Rekordomsättning, men vad räknas egentligen?
Global bettingintäkt från VM 2026 beräknas överstiga 50 miljarder dollar, en markant ökning jämfört med 2022 års turnering. Delvis för att mästerskapet utvidgades till 48 lag från 32 i Qatar. Siffran citeras friskt i branschpress. Det som sällan följer med är en fotnot om vad den faktiskt mäter.
Analysföretaget H2 Gambling Capital beräknar att VM-bettingen 2026 genererar 60 miljarder dollar i samlade insatser globalt via legala sportbettingkanaler. En ökning med 71 procent jämfört med Qatar-turneringen. Men insatser och intäkter är inte samma sak. Bruttospelintäkter avser spelarnas samlade insatser, medan nettospelintäkter är insatserna minus det som betalas tillbaka till vinnarna. Skillnaden kan vara mångmiljardbelopp. Och branschen väljer inte alltid att klargöra vilken siffra som används.
På den svenska marknaden är definitionen tydligare. Spelinspektionen publicerar regelbundet kvartalsrapporter, och med omsättning avses spelarnas insatser minus utbetalda vinster. Det är alltså vad spelarna förlorat netto. Inte vad de satsat totalt.
VM drev upp Q2-siffrorna
Den svenska licensierade spelmarknaden nådde 7,4 miljarder kronor under perioden april. Juni 2026 enligt Spelinspektionen, en ökning med 5,1 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Störst betydelse hade kommersiellt onlinespel och vadhållning, som stod för drygt 4,9 miljarder kronor av totalen. En ökning med drygt 7 procent jämfört med samma period 2025.En möjlig delförklaring till uppgången är herrarnas fotbolls-VM, som inleddes den 11 juni 2026. alltså under andra kvartalets sista månad. Hela VM-perioden sträcker sig in i tredje kvartalet, vilket gör att de riktigt stora VM-siffrorna för Sverige ännu inte är redovisade.
Spelinspektionen framhåller att siffrorna är preliminära och kan komma att revideras. Det är ett standardförbehåll, men viktigt att hålla i minnet när branschen presenterar sina egna sammanställningar.
Kanalisering: 84 procent, och vad händer med resten?
Bakom tillväxtsiffrorna finns ett olöst problem. Spelinspektionens bedömning av kanaliseringsgraden för den konkurrensutsatta marknaden är 84 procent för 2025, och kanaliseringsgraden är generellt högre för vadhållning än för nätcasino. Rapporten publicerades den 15 juni 2026.
Att 16 procent av det svenska spelandet sker utanför licenssystemet är en allvarlig signal och innebär att en stor andel spelare står utanför det konsumentskydd och den omsorgsplikt som den svenska regleringen är tänkt att ge. Inom nätcasino är läget värre: kanaliseringsgraden ligger på 84 procent totalt, men för nätcasino sjunker den till 81 procent.
Regeringens mål är 90 procent. Nivån är fortfarande lägre än det målet. Under ett VM, när intresset för sportspel skenar och olicensierade aktörer marknadsför sig aggressivt via sociala medier och influencers, riskerar den siffran att försämras ytterligare. Spelinspektionens analys under andra kvartalet 2026 visar att marknadsföring fortsatt är en central del av hur olicensierade aktörer når svenska spelare. Spelinspektionens egna enkätsvar ger en fingervisning om varför spelare söker sig dit: bättre vinstchanser, bonusar som inte är tillåtna enligt svensk lag, spel som saknas hos licensierade bolag. Och, för en del, just det faktum att de har stängt av sig via Spelpaus.
Staten tar skatten: regionerna tar notan
Spelbolag med svensk licens betalar 22 procent spelskatt på behållningen från licenspliktiga spel. Det är skatten på vad spelarna förlorat. Pengarna går till statskassan. Vad som inte ingår i den kalkylen är vad spelproblemen kostar. Och vem som betalar den räkningen.
Drygt 350 000 personer i Sverige bedöms ha någon form av spelproblem, varav 40 000 har allvarliga problem. Det kostar samhället omkring 11,5 miljarder kronor årligen. Kommuner och regioner hanterar kostnaderna för stöd och behandling. Det är alltså regionernas hälso- och sjukvård som tar smällen när beroendeproblemen eskalerar. Inte de spelbolag vars produkter orsakade dem, och inte den stat som inkasserar spelskatten.
Unga män är överrepresenterade bland dem med spelproblem, och flera indikatorer visar att det riskfyllda spelandet bland dem ökar.
Riksrevisionen: statens arbete fungerar inte
Slutsatsen i rapporten RiR 2026:1, publicerad i februari 2026, är tydlig: statens arbete för att minska spelproblem är inte effektivt. Regeringen instämde i stora delar.
– Spelproblem är ett komplext samhällsproblem som kräver långsiktiga och samordnade insatser, inte minst för att skydda barn och unga, sade sjukvårdsminister Elisabet Lann.
Granskningen visar att myndigheternas kunskapsstöd inte motsvarar kommunernas och vårdens behov av praktisk vägledning för att upptäcka, förebygga och behandla spelproblem. Värst är läget för de yngsta: statens insatser bidrar inte i någon nämnvärd utsträckning till att motverka spel om pengar bland barn och unga.
Utöver omsättningssiffrorna rapporterar Spelinspektionen att antalet avstängda i Spelpaus ökat. Vid slutet av första kvartalet 2026 var 138 000 personer avstängda via Spelpaus.se. En ökning med 2,6 procent jämfört med föregående kvartal.
VM-finalen spelades den 19 juli på MetLife Stadium utanför New York. Spanien vann. Spelbolagen vann också. Frågan om vem som förlorade besvaras i regionernas journaler, inte i branschens pressmeddelanden.