Spelmarknaden omsatte 6,68 miljarder kronor under årets första kvartal. Siffran presenteras som stabil tillväxt. Men bryter man ned den vertikal för vertikal, och frågar sig vem som faktiskt bär den omsättningen, ser bilden annorlunda ut.

Pengarna rör sig uppåt. Frågan är varifrån.

Totalt omsatte aktörer med svensk licens 6 680 miljoner kronor under kvartal 1 2026. Motsvarande siffra för Q1 2025 var 6 628 miljoner kronor, vilket innebär att ökningen i praktiken uppgår till drygt 50 miljoner kronor. Räknat i procent landar det på 0,8 procent. Inte direkt ett branschrally.

Det kommersiella onlinespelet, främst casinon online och vadhållning på nätet, stod för 4,44 miljarder kronor under första kvartalet 2026. Det innebär att segmentet ensamt motsvarar omkring två tredjedelar av hela den svenska spelmarknaden. Resten fördelar sig på statliga lotterier, ideella lotterier och ett smalt landbaserat segment som krymper för varje kvartal.

Statligt lotteri och värdeautomatspel minskade något. Omsättningen uppgick till 1 274 miljoner kronor, jämfört med 1 318 miljoner kronor första kvartalet 2025. Spel för allmännyttiga ändamål landade på 863 miljoner kronor, ned från 886 miljoner kronor året innan. Och statligt kasinospel? En tydlig förändring syns för statligt kasinospel, där omsättningen anges till 0 kronor för första kvartalet 2026. Under motsvarande kvartal 2025 redovisades fortfarande 26 miljoner kronor i den kategorin. Sedan dess har Casino Cosmopol avvecklats helt.

Tillväxten sker alltså uteslutande online. Det är inte en slump.

Fyra procent av spelarna. Hälften av pengarna.

Den fråga som sällan ställs i rapporteringen om spelmarknaden är den enklaste: vem betalar? Folkhälsomyndighetens data från Swelogs ger ett svar som borde stå i varje rubrik. 50 procent av omsättningen på spelmarknaden kommer från bara 4 procent av dem som spelar om pengar. 80 procent av omsättningen kommer från cirka 20 procent av dem som spelar om pengar.

Det är inte en marknad som lever på breda folkliga nöjen. Det är en marknad som är strukturellt beroende av ett litet segment spelare som spelar mycket, ofta och med pengar de inte alltid har råd att förlora.

För spelautomater och kasinospel kommer omkring 75 procent av de satsade pengarna från personer som har ett problemspelande, ytterligare 9 procent från personer med en viss risk för problemspelande. Räkna ihop det. Även för poker, sportspel och vadslagning, de vertikaler som dominerar Q1-siffrorna, kommer 50 procent eller mer av de satsade pengarna från personer med problemspelande.

Du behöver inte vara ekonom för att förstå vad det innebär: en stor del av de 6,68 miljarder som redovisas som "stabil tillväxt" bärs upp av människor som befinner sig i, eller på väg mot, ett spelberoende.

Rekord i Spelpaus. Ingen jublar.

Vid slutet av första kvartalet 2026 var nästan 138 000 personer avstängda från licensierat spel i Sverige. En ökning med 2,6 procent jämfört med föregående kvartal. Det innebär att antalet avstängda nu ligger på de högsta nivåerna sedan systemet infördes vid omregleringen av den svenska spelmarknaden 2019.

Rekord. Och det är inte ett rekord att fira.

Riksrevisionen konstaterar att riksdagens mål om att de negativa konsekvenserna av överdrivet spelande om pengar ska minska inte har uppnåtts. Spelproblemen ökar också bland barn och unga. Rapporten RiR 2026:1, som publicerades i februari, var tydlig på den punkten: Riksrevisionens slutsats är att statens arbete för att minska spelproblem inte är effektivt. Drygt 350 000 personer bedöms ha någon form av spelproblem. 40 000 av dem bedöms ha allvarliga problem. Unga män är överrepresenterade bland dem som har spelproblem, och flera indikatorer visar att det riskfyllda spelandet bland dem ökar. Samhällskostnaderna är inte marginella: de beräknas uppgå till 11,5 miljarder kronor årligen.

Sätt det i relation till de 6,68 miljarder som omsattes under ett enda kvartal. Samhällskostnaden för spelproblem är alltså nästan dubbelt så stor som hela marknadens kvartalsomsättning.

År 2024 gick 18 miljoner kronor till Stockholms länssjukvårdsområde för att driva Stödlinjen. Organisationen erbjuder även stöd via chatt till barn och unga. Spelberoendes riksförbund och Stödlinjen är de organisationer som tar emot trycket när systemet inte räcker till. Spelberoendes Riksförbund är en sammanslutning av olika föreningar för personer med spelproblem eller spelberoende. Man har som mål att förebygga spelberoende och hjälpa personer som lider av problematiskt spelande.

Pengarna syns. Skadan syns inte lika tydligt.

Spelinspektionen betonar att siffrorna för kvartalet är preliminära och kan komma att justeras i efterhand. Det är en metodologisk reservation. Men den förändrar inte strukturen.

Hur utvecklingen ser ut under 2026 kommer sannolikt att påverkas av fortsatt regulatoriskt fokus, inklusive det utökade kreditförbud som träder i kraft den 1 maj 2026. Det är en av de konkretaste åtgärderna på länge. Ändå är frågan om det räcker, när Riksrevisionen i samma andetag konstaterar att hela det statliga arbetet mot spelproblem är ineffektivt.

Riksrevisionens slutsats var skarp: svensk spelpolitik är inte utformad efter faktiska behov, särskilt inte för barn och unga, och myndigheternas kunskapsstöd når inte ut till kommuner och vård. Sjukvårdsminister Elisabet Lann kommenterade rapporten med att "spelproblem är ett komplext samhällsproblem som kräver långsiktiga och samordnade insatser, inte minst för att skydda barn och unga."

Långsiktiga insatser. Under tiden omsätter marknaden 6,68 miljarder per kvartal, varav merparten genereras av spel där majoriteten av pengarna kommer från människor med problemspelande.

Det kallas stabil tillväxt. Frågan är bara för vem.