Sedan juli 2024 betalar spelbolagen 22 procent av sin behållning i spelskatt. Finansdepartementet räknade med 540 miljoner extra per år. Men kanaliseringsgraden sjunker, och 16 procent av allt spelande sker nu utanför licenssystemet. Vem vinner egentligen på det här?

Räkna på det

Punktskatten på spel höjdes från 18 till 22 procent av behållningen för varje beskattningsperiod. Det var ett beslut som Finansdepartementet drev igenom utan att ha spelmarknaden med sig, och som trädde i kraft den 1 juli 2024. En höjning med fyra procentenheter bedömdes öka statens skatteintäkter med 0,27 miljarder kronor 2024 som halvårseffekt, och med 0,54 miljarder kronor per år från 2025 och framåt.

Det låter som en enkel kalkyl. Det är det inte.

Varje månad betalar spelbolagen med svensk licens en punktskatt på 22 procent av spelöverskottet, och den skatten är utöver bolagsskatt, arbetsgivaravgifter och sociala avgifter. Licensierade bolag drar totalt in ungefär 3,5 miljarder kronor om året till staten efter höjningen. Men det förutsätter att spelarna faktiskt finns kvar i systemet.

Med tanke på de små marginaler som finns inom onlinespel kan onödigt hög beskattning göra laglig verksamhet ekonomiskt ohållbar. Operatörer som möter en hög skattebörda kan antingen lämna marknaden eller välja att överföra kostnaderna till konsumenterna genom mindre fördelaktiga odds och lägre återbetalningsnivåer. Och när villkoren försämras tillräckligt mycket väljer spelare något annat.

Kanaliseringen rör sig åt fel håll

Kanaliseringsgraden för den konkurrensutsatta marknaden var 84 procent under 2025, vilket kan jämföras med Spelinspektionens bedömning på 85 procent för 2024. En procentenhet låter som lite. Men det är en rörelse i fel riktning, och det är en rörelse som pågår trots att myndighetens mål är 90 procent.

Kanaliseringsgraden för nätcasino uppgår till 81 procent under 2025, medan motsvarande siffra för vadhållning är 96 procent. Vadhållningen sköter sig. Kasinot gör det inte. För nätcasino innebär årets resultat att nära en femtedel av spelandet sker utanför det svenska licenssystemet, vilket gör casinosegmentet till den största utmaningen för den reglerade marknaden. Att 16 procent av det svenska spelandet sker utanför licenssystemet är en allvarlig signal och innebär att en stor andel spelare står utanför det konsumentskydd och den omsorgsplikt som den svenska regleringen är tänkt att garantera, skriver BOS, Branschföreningen för Onlinespel, i en kommentar till Spelinspektionens rapport i juni 2026.

Och det är precis där det blir knepigt. Spel hos olicensierade aktörer innebär att en spelare kan spela trots att denne stängt av sig från spel via Spelpaus.se. Spel hos olicensierade aktörer kan därför medföra en ökad risk för att utveckla spelproblem och orsaka en större utsatthet för personer med ett problemspelande.

Spelpaus fungerar alltså inte för den som hamnar utanför licenssystemet. Det är en detalj som borde vara mer känd.

Vad Nederländerna lärde oss

Du kanske tänker: men det är bara fyra procentenheter. Titta på Nederländerna så förstår du varför det spelar roll, men var också ärlig med att marknaderna inte är identiska.

Den nederländska spelskatten höjdes från 30,5 procent till 34,2 procent den 1 januari 2025 och därefter vidare till 37,8 procent från den 1 januari 2026. De nederländska myndigheternas plan att öka statens intäkter genom högre spelskatt har inte gett det resultat som förväntades. En ny gemensam rapport från finansdepartementet och spelmyndigheten Kansspelautoriteit visar att skatteintäkterna ökade klart mindre än prognoserna efter höjningarna. Utfallet blev svagare än väntat. Målsättningen var att stärka de offentliga finanserna och generera ytterligare 108 miljoner euro under 2025 samt 216 miljoner euro från och med 2026, men det nåddes inte ens i närheten. Anledningen är att flera stora förändringar inträffade samtidigt, däribland nya regler för spelarskydd samt omfattande begränsningar för spelreklam och sponsring. Enligt rapporten gör detta det mycket svårt att avgöra vilka effekter som kan kopplas direkt till den höjda spelskatten.

Sverige är inte Nederländerna. Skattenivåerna skiljer sig, marknadsstrukturerna skiljer sig, och det är viktigt att inte dra raka linjer mellan två olika system. Men mönstret är ändå värt att titta på: höj skatten tillräckligt, och skattebasen krymper.

Gustaf Hoffstedt, generalsekreterare för BOS, formulerade det hårt när debatten om ytterligare höjningar blossade upp igen i slutet av 2025. "Att höja skatten på nätcasino i ett land med en av Europas största svarta marknader är inte precision, det är självskada", säger Hoffstedt.

Tillsynen springer efter

Till och med den 30 april 2026 hade Spelinspektionen identifierat 2 186 sajter utan svensk licens. Av dem var 976 rena nätkasinon och 800 kombinerade nätcasino med vadhållning. Det är en enorm lista. Och den växer.

Under andra kvartalet 2026 har Spelinspektionen arbetat med en fördjupad analys av marknadsföring för olicensierat spel. Analysen visar att marknadsföring fortsatt är en central del av hur olicensierade aktörer når svenska spelare. Marknadsföringen sker idag genom flera olika kanaler: sociala medier, influencers, banners, SMS, sponsrade sökresultat och andra sätt att styra trafik till spelsajter.

Det är alltså inte ett problem som löser sig av sig självt. Och den näst vanligaste orsaken till att spela utanför licenssystemet är att man är avstängd via Spelpaus, visar Spelinspektionens enkät. Tänk på det en sekund. Verktyget som ska skydda spelberoende driver en del av dem rakt in i den oreglerade marknaden.

Hos Stödlinjen syns också rörelser. Betydligt fler självtest genomfördes på Stödlinjens webbplats efter hänvisningar från licensierade spelbolag under första halvåret 2026. Totalt registrerades 14 349 test, vilket är nära tre gånger så många som under motsvarande period förra året. Statistiken kan inte användas för att avgöra om spelproblemen i Sverige har ökat eller minskat, påpekar Stödlinjen, men den säger något om hur spelbolagens hänvisningssystem fungerar. Att talen ökar kan vara ett tecken på bättre rutiner hos licensierade bolag, men det visar också hur lite vi vet om vad som händer på den oreglerade sidan.

En avvägning som ingen vill äga

Frågan om spelskattens nivå handlar i grunden om vad du vill ha ut av systemet. Om målet är maximal statlig intäkt på kort sikt, kan 22 procent te sig rimligt. Skattesatsen beslutades 2019 bland annat med hänsyn till att få in bolag på den licensierade marknaden och att öka förutsättningarna för kanalisering, det vill säga att de som spelar skulle välja bolag med licens på den svenska spelmarknaden. Den logiken är inte borta. Den är bara under press.

Om målet däremot är att faktiskt skydda spelare, att Spelpaus ska fungera, att tillsynen ska ha något att tillsyna, och att pengarna ska stanna i ett system med regler, då är kanaliseringsgraden det enda måttet som räknas. Och den rör sig, sakta men säkert, åt fel håll.

Ju högre skatt desto större är risken att konsumenten väljer olicensierat spel, där spelskatt och konsumentskydd saknas helt, som BOS formulerar det. Det är en branschröst med egna intressen, visst. Men det är också en korrekt beskrivning av hur priselasticitet fungerar.

Finansdepartementet räknade med 540 miljoner mer per år. Spelinspektionen ser en marknad där var sjätte kasinokrona nu spelas utanför systemet. Någon av de kalkylerna stämmer inte.