28,2 miljarder kronor. Det är vad svenska spelbolag drog in under 2025, den högsta siffran sedan Spelinspektionen började mäta. Regleringen som skulle ge kontroll har gett intäkter. Frågan är till vem.

Rekordet som berättar mer än det verkar

Totalt omsatte spelbolag med svensk licens 28,2 miljarder kronor under 2025. Spelarnas insatser minus utbetalda vinster. Det är en ökning med 1,3 procent jämfört med 2024. Låter modest. Men den siffran är den högsta noteringen sedan Spelinspektionen började föra statistik 2019.

Tillväxten är inte jämnt fördelad. Kommersiellt onlinespel och vadhållning omsatte drygt 18 miljarder, en ökning med 3,3 procent. Omsättningen för statliga lotterier och värdeautomater minskade med 3,4 procent. Landbaserat kommersiellt spel, främst kasinospel på restaurang, omsatte 263 miljoner, en ökning med 9,6 procent jämfört med året innan.

Det är alltså nätcasinon och betting som drar. Inte lotter, inte Vegas-maskiner. Det digitala slukar mer och mer.

Per invånare över 18 år handlar det om 3 339 kronor, vilket motsvarar 0,9 procent av disponibel inkomst. Ungefär en månadstidning om dagen. Fast utan läsvärdet.

Vad omregleringen lovade, och vad den levererade

Den 1 januari 2019 bytte Sverige spelmonopol mot licenssystem. Syftet med omregleringen var bland annat att återta kontrollen över spelmarknaden, öka kanaliseringen och skydda svenska konsumenter från olicensierat spel. Regeringen bedömde inför omregleringen att kanaliseringsgraden skulle kunna bli minst 90 procent på den svenska spelmarknaden, alltså andelen av spelandet som sker hos spelföretag med svensk licens.

Det målet är fortfarande inte nått. Spelinspektionen rapporterade i juni 2026 att 84 procent av all svensk spelomsättning sker hos aktörer med svensk licens, vilket innebär att 16 procent av spelandet ligger utanför svensk reglering. I nätkasinosegmentet är andelen ännu högre: 19 procent. För nationen som helhet motsvarar det cirka 5,4 miljarder kronor om året i förlorad omsättning till olicensierade operatörer, ofta registrerade på Malta eller Curaçao. Det är pengar som varken syns i Spelinspektionens statistik eller i svenska skatteintäkter.

Kanaliseringsgraden är omtvistad. En sammanställning av aktuella kanaliseringsrapporter från SKOP, ATG och Spelinspektionen indikerar att kanaliseringsgraden ligger omkring 79,5 procent. Långt under de 90 procent som var målet. Att mäta det olicensierade spelets storlek är svårt, och metoderna skiljer sig. Men oavsett vilken siffra du väljer: målet är inte uppfyllt.

Spelskatten har däremot blivit en intäktskälla. Riksdagen antog ett beslut om att höja skatten från 18 till 22 procent. Enligt prognoser bedöms den höjda spelskatten generera ökade skatteintäkter för staten med 0,27 miljarder kronor under andra halvan av 2024 och ytterligare 0,54 miljarder kronor per år från och med 2025. En halvmiljard extra per år. Inte fel. Men det är fortfarande spelarna som betalar notan.

Spelpaus slår rekord, och det är inte en glad nyhet

Ett av de tydligaste tecknen på ökade spelproblem är utvecklingen i självavstängningsregistret Spelpaus. Vid slutet av 2025 var 134 484 personer avstängda från spel, en ökning med nästan 14 000 personer jämfört med året innan. Män står fortsatt för majoriteten av avstängningarna.

Tänk på det en sekund. 134 000 människor har aktivt bett om att bli utestängda från sin egen spelaktivitet. Det är ungefär hela befolkningen i Örebro.

Antalet pausade spelare ökar i snitt med 19,5 procent per år och mellan 2020 och 2026 har antalet pausade spelare tredubblats. Spelinspektionen presenterar det som ett tecken på att systemet fungerar. Spelberoendes riksförbund ser det annorlunda. Förbundet organiserar drabbade och anhöriga och menar att ökande Spelpaus-siffror snarare speglar ett växande problem än ett fungerande skyddsnät.

Swelogs-undersökningen från Folkhälsomyndigheten visar att 50 procent av omsättningen på spelmarknaden kommer från bara 4 procent av dem som spelar om pengar. 80 procent av omsättningen kommer från cirka 20 procent av spelarna. De 28,2 miljarderna är alltså inte jämnt fördelade på ett folk av avslappnade fredagslottare. Det är en liten grupp som driver siffrorna. Och den gruppen mår ofta inte bra.

Kontroll, men inte nog

Den viktigaste effekten av omregleringen är att den svenska statens kontroll över spelmarknaden har ökat. Efter omregleringen har kanaliseringen ökat betydligt. Det är Statskontorets slutsats i sin utvärdering. Och det stämmer i grunden.

Kanaliseringsgraden har ökat från under 50 procent före omregleringen till uppskattningsvis 87 procent 2021. Det är en reell förbättring. Från under 50 procent till 84-87 procent. Det är ett enormt kliv. Från 87 procent till 90 procent. Det sista steget mot målet. Har regleringen inte klarat.

Spelinspektionen ökade sina tillsynsinsatser med 49 procent under 2025 jämfört med 2024. Myndigheten inledde tillsyn mot 35 licenshavare. Ungefär 64 procent av de avslutade ärendena ledde till någon form av ingripande. Fler kontroller, fler ingripanden. Det är bra. Men det är också ett tecken på att marknaden fortfarande inte sköter sig av sig själv.

De tio största licenshavarna står för omkring 73 procent av den totala omsättningen på den licensierade marknaden. Marknaden är koncentrerad. Få aktörer, mycket pengar.

Frågan som politiken ännu inte svarat på är enkel: när spelintäkterna slår rekord år efter år, och Spelpaus-registret växer i samma takt. Vad är det egentligen vi mäter framgång i?

Har du eller någon du känner problem med spel? Kontakta Stödlinjen på 020-819 100 eller Spelberoendes riksförbund på spelberoende.se.