För tio år sedan tryckte Svenska Akademien in ett litet ord i sin ordlista. Reklambudskapet löd "Hen är här nu". Sedan dess har ingenting varit sig riktigt likt.

I april 2015 kom den fjortonde upplagan av SAOL. Bland tusentals andra ord smög sig ett tresiffrigt pronomen in. Hen. Det lilla ordet hade redan hunnit bli årtiondets största språkstorm, och Akademins beslut var mer en bekräftelse än en nystart.

Men bekräftelsen betydde något.

– Det ger legitimitet och gör att folk upplever att det är ett ord som "finns", säger Karin Milles, språkforskare som följt hens utveckling sedan innan ordet ens var på allas läppar.

Från het potatis till ljummen bulle

Exakt hur hen tog sina första steg in i svenskan är svårt att säga. Språkvetaren Rolf Dunås lyfte fram ordet redan 1966 i en språkspalt i Upsala Nya Tidning, med hänvisning till finskans könsneutrala pronomen hän. Men det dröjde till slutet av 2011 innan det small. Barnboken Kivi och Monsterhund, där huvudpersonen genomgående omnämns hen, blev startskottet för en mediedebatt som inte liknade något Sverige sett tidigare.

De som argumenterade för hen lyfte fram två saker. Alla borde ha tillgång till ett pronomen de känner sig bekväma med. Och ordet var praktiskt när könet är okänt, irrelevant eller ska döljas.

Motståndarna kallade det fånigt. Horace Engdahl, då ständigt sekreterare i Svenska Akademien, sa till DN att fenomenet var "alltför fånigt för att förtjäna seriös kommentar". Politikerna Ylva Johansson och Maud Olofsson menade att det fanns viktigare instrument för jämställdhet än att byta ut pronomen.

Karin Milles minns debatten som förvirrad.

– Bland motståndarna fanns de som trodde att man ville ta bort hon och han och bara använda hen. Det provocerade förstås. Man vill inte att någon annan ska bestämma vilket pronomen man själv ska omnämnas med, säger hon.

Siffrorna berättar en annan historia

Statistiken är tydlig. 2011 gick det 13 013 han eller hon på varje hen i svensk press. 2021 var siffran 114. Användningen har mer än hundrafaldigats på tio år.

En studie av SVT Nyheter mellan 2012 och 2023 visar samma mönster. 2012 dominerade metaanvändningen, alltså att man skrev om hen som fenomen. Det utgjorde 77,4 procent av alla träffar. Från 2015 försvann den typen av användning nästan helt. 2018 var 99,1 procent av alla hen referentiellt. Ord användes för att anonymisera källor, referera till en person i allmänhet eller till en ickebinär person.

2023 var metaanvändningen nere på noll.

Hen hade slutat vara en nyhet. Det hade blivit grammatik.

Språket formar tanken

Anne Uhrgård, som tidigt skrev om hen i Språktidningen, resonerade redan 2007 om språkets betydelse för vad som är möjligt att tänka. Om ordet fick fäste, menade hon, skulle det kunna luckra upp det tudelade sättet att se på kön.

När Språktidningen träffade henne igen tio år senare fick hon frågan om hennes förutsägelse slagit in.

– Jo, det tycker jag. Det har gått hand i hand med att transpersoners situation har uppmärksammats, bland annat i film och på tv. Jag upplever att det har blivit en ökad acceptans för transpersoner, sa hon.

Samtidigt betonade hon att alla transpersoner inte vill bli kallade hen. För en del är det viktigt att få bli kallad antingen han eller hon. Det centrala är rätten att själv definiera sin identitet.

En undersökning från 2019 visade att hen ingick i de flesta svenskars ordförråd. En annan studie konstaterade att användningen av hen är förknippad med mer positiv inställning till icke-män, HBTQ-personer och jämställdhet.

Känslorna svalnar, ordet består

Anders Svensson på Språktidningen har skrivit om hur den politiska laddningen kring ordet har minskat. Bokstäver är bara bokstäver, menar han. Den politiska laddningen läser vi själva in.

– Hen har gått från att vara en het potatis till att bli en ljummen bulle, säger Karin Milles.

Kanske är det just det som är segern. Att ett ord som en gång fick akademiledamöter att fnysa och politiker att rycka på axlarna nu bara finns där. I reklam, på myndigheters webbplatser, i dagstidningar. I vardagen.

Anne Uhrgård säger det så här:

– Hen har gett ett fantastiskt bidrag till svenska språket, genom att skapa en valmöjlighet som inte fanns tidigare. Jag kan inte tänka mig att det skulle försvinna.