Queera mötesplatser försvinner när hyrorna stiger
Bitter Pills stängde. RFSL-huset kan säljas. Egalia i Skärholmen riskerar att läggas ner. Marknaden och indragna bidrag tömmer Stockholm på queera rum, och utanför storstäderna ser det ännu värre ut.
Den 31 maj var sista kvällen på Bitter Pills. Den lilla queerbaren på Verkstadsgatan vid Hornstull hade hållit i gång i ungefär fem år, men hyreshöjningar och grannklagomål gjorde till slut slut på det. Lotta Nordlander, som drivit baren och tidigare även queerbaren Roxy vid Nytorget, stod på den lilla scenen och talade lugnt till sina gäster när polisen kom och avspärrningar sattes upp utanför.
– Vi är hennes packade, upprymda gäster, vi är queera, vi är aktivister, vi är transpersoner, vi är rasifierade, vi är vit medelklass, vi är knegare, skriver Kontext Press reportage från kvällen.
Folk dansade. Rökte cigg. Skålade. Det var inte första gången queers vände en förlust till fest, och det kommer inte bli den sista.
RFSL-huset på Sveavägen hotat
Samtidigt som Bitter Pills stängde för gott hotas en annan institution. Det privata fastighetsbolaget Libeno betalar 155 miljoner kronor för fyra hus på Sveavägen, och i ett av dem sitter RFSL, RFSL Stockholm, RFSL Ungdom och Stockholm Pride som hyresgäster.
Försäljningsavtalet innehåller inga skydd mot hyreshöjningar. Inga garantier att organisationerna får vara kvar.
– Det är mycket möjligt att bolaget gör om lokalerna till kontor, vilket är mer ekonomiskt gynnsamt, säger Jonas Eklund (MP), som sitter i kommunfullmäktige och tidigare varit engagerad i RFSL Ungdom.
Kristin Arthur, ordförande för RFSL Stockholm, fick reda på den planerade försäljningen först i fredags.
– Vi blir väldigt oroliga att vi inte kommer att kunna bedriva vår verksamhet längre och att vi är tvungna att leta nya lokaler, säger hon.
Organisationen menar att det är viktigt att verksamheten ligger centralt, att hyran är rimlig och att entrén är diskret. Lokalerna har anpassats för funktionshindrade. Att ligga en våning upp skyddar mot vandalism. Sådana detaljer försvinner inte bara för att en fastighet byter ägare. De måste byggas upp igen, om de ens går att återskapa.
Egalia utan pengar
I Skärholmen kämpar Egalia, en fritidsgård för hbtq-ungdomar mellan 13 och 19 år, för sin överlevnad. Region Stockholm har dragit tillbaka sitt verksamhetsbidrag och en privat donation tar slut i april. Verksamheten har funnits på Södermalm sedan 2007 och öppnade 2019 filialen i Skärholmen just för att nå unga som inte hade möjlighet att ta sig in till stan.
– De ungdomar som kommer till oss säger att verksamheten betyder jättemycket i deras liv. De hittar nya vänner och nya vuxna personer som också är hbtq och som är uppvuxna i förorten, säger Jenny Eiseb Söderstrand, verksamhetsledare på Egalia, till Mitt i.
Stadsdelsförvaltningen i Skärholmen erkänner att verksamheten är viktig men hänvisar till att budgeten redan är bunden i avtal med Fryshuset. Hoppet står till ett centralt beslut i Stockholms stad.
Tre av fyra kommuner saknar mötesplats
Problemet är inte bara stockholmskt. Nära tre av fyra kommuner i Sverige saknar en mötesplats för unga hbtqi-personer, enligt siffror från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Störst är bristen i landsbygdskommuner.
Malin Andrée, medgrundare till queerkollektivet Flat Mates, har varit konsult i framtagandet av Stonewall Spaces Initiative, en ny plattform där privatpersoner och näringsidkare kan koppla upp sig mot varandra för att skapa tillfälliga queera mötesplatser.
– Vi vill sänka trösklarna för att starta något eget, säger hon.
– Våra rättigheter bara blir färre och färre, så de här mötesplatserna är livsviktiga för folk. För mig är det som att jag har levt två olika liv: det finns ett före och ett efter det att jag skapade min egen queera familj.
Initiativet är ett försök att fylla tomrummet. Men det ersätter inte det som försvinner när en bar stänger, när en organisation vräks, när en fritidsgård läggs ner. Ett rum som funnits i fem år, tio år, tjugo år bär minnen. Det går inte att flytta in i en ny lokal och förvänta sig att gemenskapen följer med automatiskt.
Lotta Nordlander har dragit ett stort lass för att skapa queera platser i Stockholm. Nu står hon utan någon.
