48 100 kronor. Så mycket mindre tjänar kvinnor i Stockholms stad jämfört med män, mätt i medianinkomst. Gapet har legat i princip stilla sedan 2021, och på vissa håll i staden växer det.

Siffrorna kommer från Stockholms stads egen statistikrapport för 2023. Kvinnors medianinkomst låg på 401 000 kronor, männens på 449 100. Skillnaden: 10,7 procent. Det låter kanske inte dramatiskt. Men tittar man på var i livet gapet slår till blir bilden en annan.

Vid 38 års ålder tjänar män i Stockholm i snitt över 80 000 kronor mer än kvinnor. Det är i den åldern som karriären antingen lyfter eller stannar, och för kvinnor stannar den oftare. Rapporten pekar på föräldraledighet och deltidsarbete som förklaringar. Kvinnor tar ut majoriteten av föräldradagarna. Kvinnor jobbar deltid i högre grad. Och det syns direkt i lönekuvertet.

Järva sticker ut

Inkomstskillnaderna mellan könen varierar kraftigt beroende på var i staden man bor. I Järva tjänar män 25 procent mer än kvinnor. Det är den största skillnaden bland alla stadsdelsområden. I Skarpnäck är gapet som minst, 7,8 procent.

Det är ingen slump att Järva toppar listan. Området har samtidigt bland de lägsta medianinkomsterna i hela staden. Kvinnor där drabbas alltså dubbelt: låga löner i grunden, och ett större gap ovanpå det.

Personer med utländsk bakgrund hade 2023 en medianinkomst som var nästan 140 000 kronor lägre än de med svensk bakgrund, enligt samma rapport. Gapet är minst vid 23-25 års ålder och störst runt 50. Flera faktorer spelar in: ursprungsland, utbildningsnivå, hur länge man bott i Sverige. Men siffran i sig är svår att smälta.

Nationellt: gapet står stilla

Stockholm är inte ensamt. På nationell nivå har det ojusterade lönegapet legat på runt 10 procent sedan 2019. År 2025 uppgick kvinnors löner i genomsnitt till 90 procent av männens, enligt Ekonomifakta. Det standardvägda gapet, som rensar bort skillnader i ålder, utbildning, yrke, sektor och arbetstid, låg på 4,4 procent. Nästan oförändrat sedan 2015.

Jämställdhetsminister Nina Larsson konstaterade i ett skriftligt svar i riksdagen att minskningen av löneskillnaden "ser ut att ha stannat av och kan till och med ha ökat marginellt sedan 2020". I ett längre perspektiv, sedan 2005, har gapet minskat med drygt sex procentenheter. Men den utvecklingen har alltså planat ut.

Undersköterskor halkar efter

En specifik jämförelse gör det hela konkret. I landets kommuner tjänar undersköterskor i dag 90 procent av vad anläggningsarbetare tjänar. År 2021 var siffran 92 procent. Gapet har alltså ökat, inte minskat, mellan två yrkesgrupper med lika långa utbildningar.

Mellan vårdbiträden och vaktmästare är skillnaden ännu större. Vårdbiträdena tjänar 84 procent av vaktmästarnas löner. Det handlar om yrken som traditionellt domineras av kvinnor respektive män, och utvecklingen går åt fel håll.

Adrian Magnusson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, lyfte frågan i en skriftlig fråga till regeringen och kallade utvecklingen "oroväckande". Jämställdhetsministerns svar var att regeringen prioriterar frågan. Några konkreta åtgärder presenterades inte.

Reallönerna sjunker

En sak som ofta försvinner i debatten: sedan 2021 har reallönerna sjunkit för både män och kvinnor. Inflationen har ätit upp löneökningarna. Det drabbar alla, men det drabbar kvinnor hårdare eftersom de redan tjänar mindre. Ett gap som står stilla i procent blir i kronor ett gap som växer när priserna stiger snabbare än lönerna.

Stockholms stads rapport visar att inkomstskillnaderna mellan könen minskat över en 20-årsperiod. Det stämmer. Men sedan 2021 har kurvan vänt nedåt igen. Medianinkomsterna har sjunkit i reella termer, och gapet mellan könen har slutat krympa.

I Järva tjänar män en fjärdedel mer än kvinnor. Vid 38 års ålder är skillnaden 80 000 kronor. Undersköterskor halkar efter anläggningsarbetare år för år. Siffrorna finns. De är inte svåra att läsa.