Var tredje minut ringer någon till en kvinnojour i Sverige. Samtidigt stänger jourer, barn nekas skyddat boende och regeringen satsar pengar som inte räcker till.

46 600 anmälda misshandelsbrott. Bara under årets första sex månader. Det är en ökning med åtta procent jämfört med samma period i fjol, enligt Brottsförebyggande rådet. Och det är inte bara siffrorna som sticker. Det är vem som anmäler.

– För tio år sedan var det framför allt män som anmälde misshandel. Nu ser vi att skillnaden mellan kvinnor och män minskar och att fler kvinnor anmäler, säger en forskare till TV4 Nyheterna.

Fler kvinnor vågar alltså anmäla. Det är bra. Men vad händer efter anmälan?

Jourerna drunknar

Hos Unizons medlemsjourer hade man närmare 200 000 stödkontakter under 2024. Ett stödsamtal var tredje minut, dygnet runt, året om. 186 000 av samtalen handlade om våldsutsatthet. Den stora majoriteten av de som sökte hjälp var kvinnor, unga tjejer och barn.

Trycket ökar. Agera kvinnojour i Solna tog emot 1 288 samtal under 2025. Två år tidigare var siffran 985. Innan dess runt 500.

– Vi har nått gränsen för hur många vi kan ta emot, säger Bridgett Stehag på Agera kvinnojour.

Hon beskriver hur den nya tillståndslagen från april 2024, som kräver att verksamheter med skyddat boende ska ha tillstånd från IVO, har ätit upp tid som borde gå till kvinnorna. Administration och rapportering tar resurser. Minst 37 kvinnojourer har stängt sedan lagen infördes.

Solna kommun stöttar Agera med 700 000 kronor per år. 400 000 av dem går till lokalhyra för det skyddade boendet. Avtalet löper ut i slutet av året.

– Behovet är enormt och vi skulle behöva utökat och långsiktigt stöd, säger Bridgett Stehag.

Barnen som nekas en trygg plats

Det finns en siffra som borde få varje ansvarig politiker att vakna mitt i natten. Under 2024 bodde 672 barn på någon av Unizons kvinnojourer. Det är en minskning med 43 procent jämfört med 2018. Aldrig tidigare har så få barn fått tillgång till en plats fri från våld.

Det är inte jourerna som säger nej. Det är socialtjänsten som inte beviljar placeringar.

Kvinnorna som ändå får plats bor kvar längre. I genomsnitt 61 dygn under 2024, att jämföra med 50 dygn 2022. De som kommer har det svårare, behöver mer tid, har färre alternativ. Drygt hälften av de våldsutsatta vuxna hade med sina minderåriga barn. Alla utom en var mammor.

Regeringens svar: 20 miljoner

I vårändringsbudgeten för 2026 avser regeringen att satsa 20 miljoner kronor mot mäns våld mot kvinnor. Tio miljoner till en nationell informationskampanj. Tio miljoner till förebyggande arbete mot sexuellt våld. Åtta miljoner till Socialstyrelsen. Tio miljoner till kommunernas arbete med stadigvarande boende för våldsutsatta.

Det låter som mycket. Det är det inte.

En nationell kampanj för tio miljoner kronor, i ett land där var tredje minut innebär ett stödsamtal om våld, är en droppe. Kvinnojourerna själva har 480 anställda och drygt 2 100 aktiva medlemmar som håller verksamheten igång. 98 procent av årsarbetarna är kvinnor och tjejer. De gör det staten borde göra, ofta utan långsiktig finansiering.

Åtgärdsprogrammet "Fri och trygg" för 2024-2026 innehåller 132 åtgärder. Det är ett fint dokument. Men dokument skyddar ingen.

Pengarna finns någon annanstans

Miljöpartiet i Solna vill höja stödet till Agera kvinnojour med 1,5 miljoner kronor per år. Kommunstyrelsens svar hittills: nej, det räcker inte med mer pengar.

– Unga tjejer är de mest våldsutsatta och därför behövs en tjejjour i Solna, säger kommunalrådet Martin Marmgren (MP).

Solna saknar tjejjour. Kommunen fick sitt sämsta resultat på tio år i Kvinnofridsbarometern 2025.

Bridgett Stehag på Agera beskriver jouren som ett första stapplande steg för den som inte vågar ringa socialtjänsten eller polisen. Kvällar och nätter, när ingen annan svarar.

– Oss kan man ringa och chatta med kvällar och nätter, säger hon.

Om sex månader går hyresavtalet ut. Om ingen agerar stänger boendet. Kvinnorna och barnen som skulle ha fått plats där har ingen annanstans att ta vägen.