Stockholm skulle ha halverat sina utsläpp till 2030. I stället ökar de. Två år i rad har stadens utsläppsbudget spräckts, och transportsektorn pekar åt helt fel håll.

1 207 000 ton koldioxidekvivalenter. Det släppte Stockholm ut 2024, en ökning med nästan 80 000 ton jämfört med året innan. Siffran kommer från miljöförvaltningens senaste uppföljning av stadens klimatmål, och den är inte vacker.

Målet till 2030 ligger på 600 000 ton. Hälften av dagens nivå. Om sex år.

– Det är tydligt hur det slår att regeringen sänkte reduktionsplikten, där andelen förnybart i drivmedlen minskat från 30 till 13 procent, säger miljö- och klimatborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) till Dagens Nyheter.

Reduktionsplikten kapade transportutsläppen

Transportsektorn står för nästan 60 procent av Stockholms totala utsläpp. Under 2024 ökade de med 16 procent, motsvarande nästan 100 000 ton, enligt miljöförvaltningens rapport. Orsaken är inte svår att peka ut.

Den 1 januari 2024 sänkte regeringen reduktionsplikten kraftigt. Andelen förnybar energi i levererade drivmedel föll från 30 procent till 16 procent över en natt. Bensin och diesel blev smutsigare, och utsläppen följde efter.

Från juli 2025 höjdes plikten till 10 procent. En liten lappning. Utsläppen minskade med sex procent under 2025 jämfört med toppåret, men ligger fortfarande långt över 2023 års nivå.

Elektrifieringen av fordonsflottan går snabbt. 39 procent av alla bilar i trafik i Stockholm är nu laddbara, och över hälften av nyregistrerade personbilar 2025 var fullelektriska. Men det räcker inte för att kompensera för att fossila drivmedel fortfarande dominerar på vägarna.

Budgeten redan spräckt

Stockholm har en utsläppsbudget för perioden 2024-2040: maximalt 9 miljoner ton CO2e totalt. Den fungerar som ett tak, ett sätt att göra klimatmålet konkret och mätbart.

Budgeten överskreds både 2024 och 2025.

Kvar av de 9 miljoner tonnen finns nu ungefär 6,7 miljoner. Det innebär att utsläppen måste minska snabbare än planerat framöver bara för att kompensera för de två åren som redan gått över styr. Miljöförvaltningen konstaterar i sin rapport att utsläppsutvecklingen inte är i linje med vare sig det långsiktiga klimatmålet, delmålen för 2030 eller budgeten.

Konsumtionens klimatpåverkan har minskat med cirka 10 procent sedan 2019. Men för att nå delmålet om konsumtionsutsläpp krävs en betydligt snabbare takt.

Fjärrvärmen ett växande problem

Stationär energi, alltså uppvärmning, el och stadsgas, står för 40 procent av utsläppen. Här har utvecklingen legat relativt konstant mellan 2023 och 2025, men under ytan rör sig saker åt fel håll.

Utsläppen från fjärrvärmen ökade 2025 jämfört med 2024. Förklaringen är delvis paradoxal: när hushåll sorterar ut mer plast, matavfall och kartong för materialåtervinning minskar mängden restavfall. Det som blir kvar innehåller en högre andel plast och andra fossila material. Förbränning av det restavfallet ger mer CO2 per ton.

Samtidigt frigör den minskade restavfallsmängden kapacitet i förbränningsanläggningarna, vilket gör att Stockholm tar emot avfall från ett större geografiskt område. Mer avfall in, mer fossilt ut.

Elanvändningen däremot fortsätter minska, tack vare utfasningen av fossila bränslen i den nordiska elproduktionen.

65 procent sedan 1990, men det räcker inte

Sedan 1990 har Stockholms totala utsläpp minskat med cirka 65 procent, närmare 75 procent per invånare. Uppvärmningssektorn har stått för den största minskningen, runt 80 procent, drivet av utfasning av fossila bränslen i fjärrvärmen och enskilda fastigheter.

Det är en framgång. Men den historiska minskningen köper inget utrymme i framtiden. De tre senaste åren globalt är de varmaste som uppmätts sedan mätningarna började 1850. 2024 blev det första kalenderåret då den globala medeltemperaturen översteg 1,5 grader över förindustriell nivå.

Stockholms politiska ledning vet vad som krävs. Miljöförvaltningens rapport pekar ut transportsektorn som den sektor där gapet mellan mål och verklighet är störst. Delmålet kräver 80 procents minskning per invånare till 2030. Just nu ligger minskningen på 32 procent.

Åsa Lindhagen kallar det hon ser för sabotage. Från regeringen, inte från stockholmarna.