Under snart ett år har vi tagit del av den allvarliga krissituationen på förlossningsavdelningarna i Skåne. Under snart ett år har vi som oppositionsparti försökt att få majoriteten att se allvaret i situationen, genom att i de demokratiska församlingarna ställa frågor, debattera och föreslå lösningar. Men precis som när det kommer till den övriga sjukvården i regionen möts vi av den styrande femklöverns näst intill hånfulla svar om överdrifter och tidningsankor. Om att vi oroar medborgarna och spär på mediebilden. Man visar siffror och statistik, man levererar verksamhetsberättelser och redovisningar. Den borgerliga majoriteten griper efter halmstrån och skyller på den rödgröna majoriteten som satt vid makten för sju år sedan. Med alla tänkbara medel försöker man nu krampaktigt banka in budskapet om fortsatt privatisering och nedskärningar i vår offentliga sektor.

Man kan nog lätt få för sig att det saknas politiskt engagemang i de blågröna leden, men inget kunde vara mer fel. De vet exakt var de vill och exakt hur de ska komma dit. En minimerad offentlig sektor med så mycket privatisering som bara är möjligt är deras ideologiska mål. Men vad innebär det då i praktiken? Vi kan ju vända blickarna mot förlossningen i Malmö med den nya policyn ”tidig hemgång” och stängningen av patienthotellet i Malmö. Där har de privata intressena helt plötsligt fått en ny marknad. Och som en räkning på posten kommer ”alternativet”. Ett baby-hotell. För den nätta summan av 2 800 kronor per natt är du välkommen. Och vips, så var det problemet löst. Förutsatt att du har råd med räkningen.

Det finns alltså en plan, en idé om ett samhälle som mer och mer töms på offentliga resurser, ett samhälle där alla strävar mot sina egna mål, men där solidariteten till andra är utspelad och avskaffad. Man strävar efter en avgiftsfinansierad vård där agnarna sållas från vetet. Den offentliga sektorn ska fungera som vilken fri marknad som helst.

Men kvinnoklinikerna är inte en vara på en marknad. Barnmorskorna och undersköterskorna sliter hårdare och hårdare eftersom de har valt sitt yrke utifrån att vilja hjälpa människor. De höjer sina röster och kräver förändring. Men samtidigt har de en fantastisk yrkesstolthet och en vilja att hjälpa kvinnor som ska föda. De älskar sitt jobb och kämpar vidare trots semesterindragningar och anställningsstopp. Och kvinnorna som ska föda vill ingenting hellre än att allt ska gå bra. Sällan vågar blivande föräldrar ifrågasätta ett beslut om förflyttning till annan ort eller tidig hemgång. Man tar helt enkelt risken. För naturligtvis är det en risk att åka sju, åtta mil när man ska föda.

Sjukhusledningen på Skånes universitetssjukhus menar att förlossningsavdelningarna har nått ett kapacitetstak, men det finns en enkel lösning på ett sådant problem: höj taket! Vi blir varje år 15 000 fler skåningar och att taket måste höjas inom vår offentliga sektor är inte ett problem. Tvärtom borde vi vara stolta och glada över att vi blir fler. Skåne växer och det innebär stora möjligheter. Om man istället för att skära i verksamheterna och sälja ut allt som ägs av allmänheten ser till människornas värde och möjligheter blir samhället inte en börda som når kapacitetstak, utan en levande organism som hela tiden utvecklas och förändras.

De djupa sår som de ansvariga politikerna inom femklövern i Region Skåne nu har rivit upp har redan fått allvarliga konsekvenser i form av dödsfall och ökad risk och otrygghet för patienterna. Därför är det extra obehagligt att se hur de borgerliga politikerna skyller ifrån sig, avsäger sig sitt politiska ansvar och försöker sätta demokratin ur spel. De har ingen agenda för hur de ska lösa krisen, men de har en plan.

Kategoriskt monterar den blågröna majoriteten ner den offentliga vården och lika kategoriskt påskiner man att politikerna (i alla fall de som har bestämt de senaste sju åren) inte har något ansvar. Men agendan är tydlig.

Vänsterpartiet har protesterat mot denna utveckling och vi har en annan vision. Vi bygger vår politik på rättvisa och solidaritet. Vi vill ha en solidariskt finansierad välfärd för alla, flera vårdplatser och mera personal. Allt för patienternas bästa.