Fria Tidningen har tidigare berättat att det var 129 barn fördelat i omkring 70 hushåll som vräktes från sitt hem under årets tre första månader. Unika siffror som Fria Tidnigen har fått från Kronofogden visar att omkring hälften – 51 procent – av dessa vräkningar sker från allmännyttans lägenheter. 46 procent sker hos privata hyresvärdar och resterande del i bostadsrättsföreningar.

Kronofogden poängterar att urvalet är litet och att det inte går att dra för stora slutsatser från underlaget, men att det ger en tydlig fingervisning om var vräkningar i Sverige sker. Statistiken är helt ny och började föras i januari i år.

De kommunala bostadsbolagen har strax under hälften av det totala antalet lägenheter i Sverige, men har ett mer långtgående samhällsansvar än de privata hyresvärdarna. I många kommuner är samarbetet med socialtjänsten mer utvecklat med de kommunala bolagen, bland annat eftersom det finns naturliga länkar in till kommunens egna bolag. Anna Lilja Qvarlander, som jobbar med bostadssocialt arbete på SKL, Sveriges kommuner och landsting, har gjort intervjuer med många kommuner kring hur man arbetar förebyggande mot barnvräkningar. Hon ser att det ofta finns ett mer formaliserat samarbete med allmännyttan under en längre tid tillbaka jämfört med de privata hyresvärdarna.

– Eftersom det är en del av kommunen finns det kanske enklare och snabbare vägar in, det finns enklare förutsättningar för ett samarbete. Men det ser olika ut. I andra kommuner kan samarbete ske lika mycket med de privata värdarna eller till och med fungera bättre, säger hon.

I exempelvis Göteborg finns riktlinjer för hur man ska arbeta förebyggande mot barnvräkningar. Här inkluderas allmännyttan, men de privata värdarna finns inte med. I riktlinjerna konstateras bara att man ”förhoppningsvis når också de privata hyresvärdarna med dessa riktlinjer”.

I en rapport från 2010 över Stockholms stads vräkningsförebyggande arbete konstateras att ”De kommunala bostadsbolagen har mer eller mindre väl fungerande kontakter med stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst”, men att ”Stadsdelsförvaltningarna inte kan samverka med alla privata hyresvärdar.”

Karin Andersson, som jobbar övergripande med hemlöshetsfrågor i Malmö stad, berättar om ett tydligt samarbete med MKB, Malmös kommunala bostadsbolag, men ett mer haltande samarbete med de privata bolagen.

Men varför sker en förhållandevis stor andel av antalet barnvräkningar i allmännyttan om samarbetet med socialtjänsten sägs fungera bäst just där?

Therese Berg, chef för enheten för boende och juridik på Sabo, en branschorganisation för allmännyttiga bostadsbolag, säger att hon inte är förvånad över siffrorna.

– Om man tittar på var de allmännyttiga bostadsbolagen har lägenheter och vilka som bor i dem är det inte de som har det bäst ekonomiskt ställt. Därför är det naturligt att vräkningar sker. Men varje vräkning är ett misslyckande och det är tråkigt att det händer, säger hon.

Martin Lindvall, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna, säger att det finns bostadsbolag som upplever att de inte blir inbjudna av kommunen att delta i det bostadssociala arbetet och att det därför gör det svårare.

– Om man inte får frågan att delta, då är det svårare att komma in och intresset kanske också minskar. Men siffrorna visar att de privata bostadsbolagen tar sitt ansvar i det här, säger han.

Flera personer Fria Tidningen har talat med lyfter upp den nya lag för allmännyttiga bostadsbolag som kom årsskiftet 2010/2011 och som innebar att bolagen ska marknadsanpassas och drivas affärsmässigt. Denna lag ger till exempel regeringens nationella samordnare i hemlöshetsfrågor, Michael Anefur, anledning att tycka att det ligger ett lika stort socialt ansvar hos de privata som de kommunala bolagen.

– Det finns en och samma hyreslag och socialtjänstlag. Min utgångspunkt är att förhindra barnvräkningar, oavsett om de sker i allmännyttan eller i ett privat bolag. Alla bostadsbolag behöver ta ett större samhällsansvar, säger han.