Fria Tidningen

Glappet ökar mellan barnfamiljerna

I veckan presenterade försäkringskassan en ny rapport om barnfamiljers ekonomiska situation. Mellan 300 000 och 350 000 barn beräknades leva i ekonomisk utsatthet förra året. Generellt sett minskar fattigdomen men gapet fortsätter att växa mellan de som har det allra fattigast och resten av samhället.

Syftet är att ge ett faktaunderlag för regeringen och rapporten visar att den ekonomiska familjepolitiken har stor betydelse för barnfamiljers ekonomiska situation. Samt att andelen barnfamiljer som lever med låg ekonomisk standard i princip skulle fördubblas utan den ekonomiska familjepolitiken. Bland ensamstående med barn skulle andelen öka från tre av tio till fem av tio.

– Det viktigaste är att rapporten visar betydelsen av den ekonomiska familjepolitiken och att den är stor. Men den visar också att en stor del lever under knappa omständigheter och då rör det sig främst om barn till ensamstående föräldrar, säger Mats Johansson, analytiker vid Försäkringskassan.

Sammanlagt rör det sig om 4.4 miljoner människor som får familjeekonomiska förmåner i form av bidrag eller försäkringar. För barnfamiljerna kommer cirka var tionde krona man har att röra sig med från det ekonomiska stödet som rapporten handlar om. Stödet utgör en allt mindre del av barnfamiljernas inkomster vilket delvis beror att arbetsinkomsterna generellt har ökat, men också på att många av bidragen har legat kvar på samma nivåer som de gjorde för cirka 20 år sedan. Något som påverkar de fattigaste familjerna mycket.

– Rapporten bekräftar vår egen undersökning att den ekonomiska standarden ökar för en majoritet. Men för de fattigaste hushållen ser vi ingen förändring utan snarare en ökning av barnfattigdom i gruppen ensamstående med barn, säger Ola Mattsson, biträdande Sverigechef för Rädda Barnen.

Mattsson menar att det behövs lösningar så att dessa föräldrar får normala inkomster genom arbete, men att systemet även måste hålla för att säkra barnens välfärd när föräldrarna saknar inkomst. Han menar att det finns grupper som lever på försörjningsstöd alldeles för länge och att detta får oerhörda konsekvenser för framförallt barnen och för samhället i stort.

– Dessa barn har ökad risk för ohälsa och att utsättas för mobbing. De har mindre fritidsaktiviteter och löper en större risk att inte få godkända skolresultat.

Rädda Barnen har krävt att regeringen gör en översyn över den ekonomiska familjepolitiken så att man når de allra fattigaste, samt en höjning av underhållsstödet som ökat med 100 kronor sedan 1994. En höjning av underhållsstödet är enligt Mattsson ett exempel på något som ge effekt hos just de familjer som blir fattigare. Han menar att fokus måste ligga på att säkra barnens välbefinnande genom ett fungerande system tills dess att man lyckas hjälpa dessa människor in i arbetssystemet.

– Systemen är komplicerade. Börjar man skruva i ena änden får det effekter även i den andra men man får inte bli handlingsförlamad. De allra fattigaste hamnar på på efterkälke och på så vis dras samhället isär, säger han.

Fakta: 

Cirka 70 miljarder kronor betalades ut i familjeekonomiska förmåner under 2012, varav hälften utgjordes av försäkringar. De familjeekonomiska förmånerna består av tre delar:

Försäkringar: föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning

Generella bidrag: barnbidrag och adoptionsbidrag

Behovsprövade bidrag: vårdbidrag, bostadbidrag och underhållsstöd

Källa: Försäkringskassan

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu